The royal Frederiks Hospital was Denmark's first hospital in the present-day meaning of the word. It was founded by king Frederik V and financed by the earnings from the Norwegian Postal Service. The buildings, situated in Bredgade in Copenhagen and currently housing the Danish Museum of Art & Design, were, along with the rest of Frederiksstaden, designed by Nicolai Eigtved and Lauritz de Thurah and built in 1752-1757. It opened on March 31, 1757 on the birthday of Frederick V. The hospital was run as an independent institution with the purpose of giving free care and cure to patients without means. About two thirds of the patients were treated free of charge. It was at one time the seat of the Fødsels- og Pleiestiftelsen. Until 1848 Frederiks Hospital was managed by the Danish Chancellory, from 1848 to 1871 by the Ministry of Justice and from there on by the Ministry of Church and Education. On November 11, 1855, the philosopher Søren Kierkegaard died here. The hospital was closed in 1910 with the founding of Rigshospitalet. The building was remodelled in the 1920s to house the Danish Museum of Decorative Art, now the Danish Museum of Art & Design. (en)
Det Kongelige Frederiks Hospital var under åren 1757–1910 ett sjukhus i Köpenhamn, beläget mellan Bredgade och Amaliegade, föregångare till Rigshospitalet. De tidigare sjukhusbyggnaderna huserar sedan 1921 det nuvarande . Grundstenen till Frederiks Hospital lades på Adam Gottlob Moltkes initiativ 1752, och uppförandet av byggnaderna leddes av Nicolai Eigtved och efter hans död av Laurids de Thurah. Den 5 februari 1755 tillsattes en kommission bestående av generaldirektören for kirurgin Simon Crüger, livmedikus Johann Just von Berger och hovkirurg Hans Friedrich Wohlert för att utarbeta stadgar, vilka fastställdes den 6 augusti 1756. Det var det första egentliga sjukhus i Danmark och Norge, som inte var knutet till ett fattighus. Den 30 mars 1757 invigdes Frederiks Hospital i ministrarnas närvaro, och dagen efter, kung Fredrik V:s födelsedag, inlades den förste patienten. Det fanns plats till 300 patienter, som skulle vare fattiga, dock fick ingen inläggas med "veneriska sjukdomar, smittkoppor, skabb, spetälska, galenskap eller någon slags obotlig sjukdom" och heller inte barn under sju år, om de inte skulle opereras. Som överordnade läkare anställdes en kirurg och en medikus, och det valdes en direktion, vars sammansättning flera gånger förändrades. Åren 1759–1787 var Fødselsstiftelsen inrymd i den ena paviljongen mot Amaliegade. Genom reskript av den 15 maj 1771 förändrade Johann Friedrich Struensee stadgarna, så att endast sådana civila, som stod i kungens tjänst, fick inläggas, och Kirken inrättades för veneriska patienter. Efter Struensees fall förändrades detta åter, då de ursprungliga bestämmelserna återinfördes. Efter långa förhandlingar bestämdes det genom lag av den 13 mars 1903 att i stället för det gamla och otidsenliga sjukhuset uppföra Rigshospitalet på Blegdamsfælleden, och detta invigdes den 3 september 1910. Sjukhusbyggnaderna bildade en fyrkant kring en planterad gård, Grønnegården, men dessutom fanns såväl mot Bredgade som mot Amaliegade två friliggande paviljonger, som användes som enskilda rum för patienter, bostäder för ämbetsmän och funktionärer samt apotek. Hospitalet var indelat i två medicinska och två kirurgiska avdelningar med totalt 364 sängar. (sv)
The royal Frederiks Hospital was Denmark's first hospital in the present-day meaning of the word. It was founded by king Frederik V and financed by the earnings from the Norwegian Postal Service. The buildings, situated in Bredgade in Copenhagen and currently housing the Danish Museum of Art & Design, were, along with the rest of Frederiksstaden, designed by Nicolai Eigtved and Lauritz de Thurah and built in 1752-1757. It opened on March 31, 1757 on the birthday of Frederick V. (en)
Det Kongelige Frederiks Hospital var under åren 1757–1910 ett sjukhus i Köpenhamn, beläget mellan Bredgade och Amaliegade, föregångare till Rigshospitalet. De tidigare sjukhusbyggnaderna huserar sedan 1921 det nuvarande . Sjukhusbyggnaderna bildade en fyrkant kring en planterad gård, Grønnegården, men dessutom fanns såväl mot Bredgade som mot Amaliegade två friliggande paviljonger, som användes som enskilda rum för patienter, bostäder för ämbetsmän och funktionärer samt apotek. Hospitalet var indelat i två medicinska och två kirurgiska avdelningar med totalt 364 sängar. (sv)