Vedanā (original) (raw)
Vedanā (pali ; sanskrit) est le plus souvent traduit par sensation, mais le concept bouddhique que ce mot recouvre ne correspond pas nécessairement à la compréhension occidentale de ce qu'est une sensation. C'est le second des cinq groupes d'existence (khandha).
Property | Value |
---|---|
dbo:abstract | Védaná (pálí i sanskrt) znamená „cítění“ nebo „pocit“. Je důležitým pojmem v buddhistické psychologii, kde označuje jednu z pěti skupin jevů, ze kterých se skládají bytosti. Lze ji rozdělit do pěti tříd: 1. * sukha - tělesný příjemný pocit 2. * dukkha - tělesný nepříjemný pocit (bolest) 3. * somanassa - mentální příjemný pocit (štěstí) 4. * domanassa - mentální nepříjemný pocit (smutek, strach, různé fobie a neurózy) 5. * upekkhá - neutrální pocit (nezaměňovat se stejným termínem pro vyrovnanou mysl, která patří pod mentální formace) Zrakové, sluchové, čichové a chuťové vědomí je samo o sobě vždy spojeno s neutrálním pocitem, případné příjemné a nepříjemné pocity vznikají až sekundárně. Podle théravádové Abhidhammy je smutek (domanassa) vždy sdružen s odporem a antipatií (dosa), a proto je karmicky neprospěšný. Je také jedním z článků řetězu podmíněného vznikání, podle kterého žádostivost jako příčina utrpení vzniká jako reakce na příjemné a nepříjemné pocity. Proto je vedaná velmi důležitá. Bdělým pozorováním pocitů lze postupně nahlédnout jejich pomíjivost a neuspokojivost a vyvarovat se vzniku žádostivostí a odporu. (pozn.: pojmy jsou uváděny v pálí, není-li uvedeno jinak) (cs) Vedanā (pali ; sanskrit) est le plus souvent traduit par sensation, mais le concept bouddhique que ce mot recouvre ne correspond pas nécessairement à la compréhension occidentale de ce qu'est une sensation. C'est le second des cinq groupes d'existence (khandha). (fr) Vedanā (Pāli and Sanskrit: वेदना) is an ancient term traditionally translated as either "feeling" or "sensation." In general, vedanā refers to the pleasant, unpleasant and neutral sensations that occur when our internal sense organs come into contact with external sense objects and the associated consciousness. Vedanā is identified as valence or "hedonic tone" in psychology. Vedanā is identified within the Buddhist teaching as follows: * One of the seven universal mental factors in the Theravāda Abhidharma. * One of the five universal mental factors in the Mahāyāna Abhidharma. * One of the twelve links of dependent origination (in both Theravāda and Mahāyāna traditions). * One of the five skandas (in both Theravāda and Mahāyāna traditions). * One of the objects of focus within the four foundations of mindfulness practice. In the context of the twelve links, craving for and attachment to vedanā leads to suffering; reciprocally, concentrated awareness and clear comprehension of vedanā can lead to Enlightenment and the extinction of the causes of suffering. (en) ( 다른 불교 용어인 수(數)에 대해서는 수 (심불상응행법) 문서를 참고하십시오.) 수(受, 느낌 · 지각 · 정서 · 영납(領納) · 감수(感受), 산스크리트어: vedanā, 팔리어: vedanā, 영어: feeling, sensation)는 다음의 분류, 그룹 또는 체계의 한 요소이다. * 초기불교의 5온설의 2번째 요소인 수온(受蘊)에 해당한다. * 초기불교의 12연기설의 7번째 지분이다. * 부파불교의 설일체유부의 5위 75법의 법체계에서 심소법(心所法: 46가지) 중 대지법(大地法: 10가지) 가운데 하나이다. * 대승불교의 유식유가행파와 법상종의 5위 100법의 법체계에서 심소법(心所法: 51가지) 중 변행심소(遍行心所: 5가지) 가운데 하나이다. * 부파불교와 대승불교의 22근 가운데 낙근 · 고근 · 희근 · 우근 · 사근의 5수근(五受根)에 해당한다. 수(受)는 신역(新譯)의 번역어로, 관련 구역어는 다음과 같다. * 구역(舊譯)에서는 수(受)라고 번역된 경우도 있고 (痛) 또는 (覺)이라고 번역된 경우도 있다. 예를 들어, 3수(三受)는 《증일아함경》에서는 3통(三痛)이라 번역되어 있고 《중아함경》에서는 3각(三覺)이라 번역되어 있다. * 번뇌를 뜻하는 취(取, 산스크리트어: upādāna)가 구역(舊譯)에서는 수(受)로 번역되기도 한다. 예를 들어, 5취온(五取蘊)이 구역에서는 5수음(五受陰)으로 되어 있는데 수(受)는 취(取)의, 음(陰)은 온(蘊)의 구역어이다. 수(受)는 다음의 여러 형태로 세분된다. * (一受) * 2수(二受): 신수 · 심수 * 2수(二受): · * 3수(三受): 고수 · 낙수 · 불고불락수 * 4수(四受): (欲界繫受) · · · (不繫受) * 5수(五受) 또는 5수근(五受根): 낙수 · 고수 · 희수 · 우수 · 사수 또는 낙근 · 고근 · 희근 · 우근 · 사근 * 6수(六受) 또는 6수신(六受身): 안촉소생수 · 이촉소생수 · 비촉소생수 · 설촉소생수 · 신촉소생수 · 의촉소생수 * (十八受) 또는 (十八意近行受): · · * (三十六受) 또는 (三十六師句) * (百八受) * (無量受) 초기불교의 5온설의 2번째 요소인 수온(受蘊)은느낌 · 지각 · 정서의 적집, 집합 또는 무더기라는 뜻으로, 마음(6식 또는 8식, 즉 심왕, 즉 심법)의 여러 작용 중 감수작용(感受作用)과 그 세력을 뜻한다. 초기불교의 12연기설에 따르면, 7번째 지분인 수(受)는 6번째 지분인 촉(觸, 산스크리트어: sparśa, 팔리어: phassa)을 바탕으로 4번째 지분인 명색(名色), 즉 정신적 · 물질적 인식대상에 대해 고(苦)와 낙(樂) 등의 느낌 · 지각 또는 정서를 느끼는 감수작용(感受作用)이다. 부파불교의 설일체유부와 대승불교의 유식유가행파와 법상종에 따르면,수(受)는 다른 마음작용인 촉(觸, sparśa, phassa)이 발생할 때 촉을 바탕으로 하여 동시에, 즉 1찰나 내에 생겨나는 마음작용으로,마음(6식 또는 8식, 즉 심왕, 즉 심법)으로 하여금대상에 대해 '괴롭다[苦], 즐겁다[樂], 괴롭지도 않고 즐겁지도 않다[不苦不樂]'또는 '나쁘다[苦], 좋다[樂], 나쁘지도 않고 좋지도 않다[不苦不樂]'고느끼게 하는 마음작용이다.부파불교와 대승불교는 모두 수(受)의 마음작용이 5온의 수온(受蘊)에 해당한다고 말하고 있다. (ko) 受(じゅ)、ヴェーダナー (巴: 梵: vedanā)とは、人間の感受作用を意味する仏教用語。触れたことを感じることである。 六識が六根を通じ六境に接触し、まずそれを感受すること。肉体的、生理的に感じる「暑い」「痛い」などの感じの他にも、「苦しい」「快い」などの、心で知覚的に感じるものも含んでいる。例えば、桜の木を見て「美しい」と感じること。 仏教において、受は以下とされている。 * 上座部仏教アビダルマにおける、7つの共一切心心所のひとつ * 大乗仏教アビダルマにおける、5つの遍行心所のひとつ * 説一切有部の五位七十五法のうち、有為法 - 心所法 - 大地法のひとつ * 十二因縁における7つ目の要素 * 五蘊のひとつ * 四念処のひとつ (ja) Vedanā (Pāli och sanskrit : वेदना), känsloton, är en gammal term som ofta har översatts till engelska som antingen "feeling" eller "sensation". Enligt buddhistisk perceptionsteori refererar vedanā till de behagliga, obehagliga och neutrala förnimmelser som uppstår när våra inre kommer i kontakt med yttre och deras motsvarande . Vedanā motsvarar väl begreppet valens eller "hedonisk ton" inom psykologin. I buddhismen återfinns vedanā i olika sammanhang som: * en av de sju universella mentala faktorerna i Theravāda Abhidharma. * en av de fem universella mentala faktorerna i Mahāyāna Abhidharma. * en av de tolv länkarna av betingad uppkomst (i både Theravāda och Mahāyāna traditioner). * en av de fem skandaerna (i både Theravāda och Mahāyāna traditioner). * ett av fokusobjekten bland de fyra grunderna för mindfulnessövningar. I sammanhanget de tolv länkarna, leder begär efter klängande till vedanā till lidande; på motsvarande sätt kan koncentrerad medvetenhet om, och tydlig förståelse av vedanā leda till upplysning och utplåning av orsakerna till lidande. (sv) Vedanā (em páli e sânscrito: वेदना) é um termo antigo tradicionalmente traduzido como "sentimento" ou "sensação". Em geral, vedanā refere-se às sensações agradáveis, desagradáveis e neutras que ocorrem quando nossos internos entram em com objetos sensoriais externos e a associada. Vedanā é identificado como ou "tom hedônico" na psicologia. Vedanā é identificado no ensino budista da seguinte maneira: * Um dos no Theravāda Abhidharma. * Um dos no Mahāyāna Abhidharma. * Um dos doze elos da origem dependente (nas tradições Theravāda e Mahāyāna). * Um dos cinco agregados (nas tradições theravāda e mahāyāna). * Um dos objetos de foco dentro da prática dos quatro fundamentos da atenção plena. No contexto dos doze elos, o desejo e o ao vedanā levam ao sofrimento; reciprocamente, a consciência concentrada e a do vedanā podem levar à Iluminação e à extinção das causas do sofrimento. (pt) Ведана (пали. IAST: vedanā, санскр. वेदना, IAST: vedanā; кит. упр. 受, пиньинь shòu) — буддистский термин, означающий чистые чувства, ощущения без эмоций, опознание, когнитивная обработка, апперцепция. Существует три вида чувства: приятное, неприятное и нейтральное. Чистые чувства возникают в момент контакта наших органов чувств с внешними объектами. (ru) 受(梵語、巴利語:Vedanā),佛教術語,意指情绪。當感官,外境,以及意識三者聚合(觸)時,所升起的內心感覺,即是受。通常可以概分為痛苦(苦受)、快樂(樂受)以及沒有特殊感受(不苦不樂受)三者。它是十二因緣的第七支,為五蘊之一,又名受蘊、受陰,包括感受等,屬於心的一種作用。南傳佛教對感受有非常詳盡的探討。 (zh) |
dbo:wikiPageExternalLink | http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/an/an04/an04.041.than.html. http://dsal.uchicago.edu/dictionaries/pali/ https://archive.today/20121205090810/http:/www.zolag.co.uk/Cetasikas/ http://studybuddhism.com/en/advanced-studies/science-of-mind/mind-mental-factors/primary-minds-and-the-51-mental-factors http://www.accesstoinsight.org/lib/authors/nyanaponika/wheel303.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.059.than.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.148.than.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/sn22/sn22.057.than.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/sn25/sn25.005.than.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/sn36/sn36.005.nypo.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/sn36/sn36.019.than.html. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/sn36/sn36.022.than.html. http://www.metta.lk/tipitaka/2Sutta-Pitaka/4Anguttara-Nikaya/Anguttara2/4-catukkanipata/005-rohitassavaggo-e.html. http://www.metta.lk/tipitaka/2Sutta-Pitaka/4Anguttara-Nikaya/Anguttara2/4-catukkanipata/005-rohitassavaggo-p.html. https://web.archive.org/web/20060512063953/http:/www.accesstoinsight.org/canon/sutta/samyutta/sn-12-002-tb0.html |
dbo:wikiPageID | 1985228 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageLength | 23718 (xsd:nonNegativeInteger) |
dbo:wikiPageRevisionID | 1098958015 (xsd:integer) |
dbo:wikiPageWikiLink | dbr:Pāli dbr:Samādhi_(Buddhism) dbr:Sanskrit dbr:Satipatthana dbr:Twelve_Nidānas dbr:Bhikkhu_Bodhi dbr:Bodhi dbr:Bodhipakkhiyādhammā dbr:Householder_(Buddhism) dbr:Upadana dbr:Upekkha dbr:Upādāna dbr:Vijñāna dbr:Visuddhimagga dbr:Indriya dbc:Buddhist_meditation dbr:Anguttara_Nikaya dbr:Mental_factors_(Buddhism) dbr:Chögyam_Trungpa dbr:Citta dbr:Alexander_Berzin_(scholar) dbr:Gautama_Buddha dbr:Namarupa dbr:Erik_Pema_Kunsang dbr:Majjhima_Nikaya dbr:Skandha dbr:Sukha dbr:Ānāpānasati_Sutta dbr:Feeling dbr:THL_Simplified_Phonetic_Transcription dbr:Ayatana dbr:Buddhist_Publication_Society dbr:Buddhist_meditation dbc:Mental_factors_in_Buddhism dbr:Access_to_Insight dbr:Dalai_Lama dbr:Dukkha dbr:Anicca dbr:Nirvana dbr:Pali dbr:Pali_Canon dbr:Taṇhā dbr:Sampajañña dbr:Abhidharma-samuccaya dbc:Pali_words_and_phrases dbc:Sanskrit_words_and_phrases dbr:Affect_(psychology) dbr:T._W._Rhys_Davids dbr:Wylie_transliteration dbc:Twelve_nidānas dbr:Sparśa dbr:Nyanaponika_Thera dbr:Avidya_(Buddhism) dbr:Samyutta_Nikaya dbr:Valence_(psychology) dbr:Sadayatana dbr:Impermanence dbr:Vipassanā dbr:Vijnana dbr:Thanissaro_Bhikkhu dbr:Pali_literature dbr:Sutta_Pitaka dbr:Nibbāna dbr:Pratityasamutpada dbr:Sampajanna dbr:Pali_canon dbr:Satipaṭṭhāna dbr:Satipaṭṭhāna_Sutta dbr:Twelve_Nidanas dbr:Four_foundations_of_mindfulness dbr:Phassa dbr:Dhamma dbr:Dhammā dbr:Viññāṇa dbr:Nāmarūpa dbr:Herbert_V._Guenther dbr:Anusaya dbr:Saṅkhārā |
dbp:after | dbr:Taṇhā |
dbp:before | dbr:Sparśa |
dbp:bo | ཚོར་བ། (en) |
dbp:boLatn | THL: tsorwa (en) Wylie: tshor ba; (en) |
dbp:en | feeling, sensation, feeling-tone (en) |
dbp:ja | 受 (en) |
dbp:km | (en) វេទនា (en) |
dbp:ko | 수 (en) |
dbp:mnw | ဝေဒနာ (en) |
dbp:mnwLatn | wètənɛ̀a (en) |
dbp:my | ဝေဒနာ (en) |
dbp:myLatn | wèdənà (en) |
dbp:pi | वेदना (en) |
dbp:sa | वेदना (en) |
dbp:shn | ဝူၺ်ႇတၼႃႇ (en) |
dbp:shnLatn | woj2 ta1 naa2 (en) |
dbp:th | เวทนา (en) |
dbp:thLatn | wetthana (en) |
dbp:title | dbr:Twelve_Nidanas vedanā (en) |
dbp:vi | 受 (en) |
dbp:wikiPageUsesTemplate | dbt:Chachakka dbt:PancaKhandha dbt:Buddhism_topics dbt:ISBN dbt:Reflist dbt:S-end dbt:S-start dbt:Short_description dbt:Succession_box dbt:IAST dbt:Buddhist_term dbt:SamadhiBhavana |
dbp:years | Vedanā (en) |
dbp:zh | 受 (en) |
dcterms:subject | dbc:Buddhist_meditation dbc:Mental_factors_in_Buddhism dbc:Pali_words_and_phrases dbc:Sanskrit_words_and_phrases dbc:Twelve_nidānas |
gold:hypernym | dbr:Term |
rdf:type | yago:WikicatBuddhistPhilosophicalConcepts yago:Abstraction100002137 yago:Cognition100023271 yago:Concept105835747 yago:Content105809192 yago:Idea105833840 yago:PsychologicalFeature100023100 |
rdfs:comment | Vedanā (pali ; sanskrit) est le plus souvent traduit par sensation, mais le concept bouddhique que ce mot recouvre ne correspond pas nécessairement à la compréhension occidentale de ce qu'est une sensation. C'est le second des cinq groupes d'existence (khandha). (fr) 受(じゅ)、ヴェーダナー (巴: 梵: vedanā)とは、人間の感受作用を意味する仏教用語。触れたことを感じることである。 六識が六根を通じ六境に接触し、まずそれを感受すること。肉体的、生理的に感じる「暑い」「痛い」などの感じの他にも、「苦しい」「快い」などの、心で知覚的に感じるものも含んでいる。例えば、桜の木を見て「美しい」と感じること。 仏教において、受は以下とされている。 * 上座部仏教アビダルマにおける、7つの共一切心心所のひとつ * 大乗仏教アビダルマにおける、5つの遍行心所のひとつ * 説一切有部の五位七十五法のうち、有為法 - 心所法 - 大地法のひとつ * 十二因縁における7つ目の要素 * 五蘊のひとつ * 四念処のひとつ (ja) Ведана (пали. IAST: vedanā, санскр. वेदना, IAST: vedanā; кит. упр. 受, пиньинь shòu) — буддистский термин, означающий чистые чувства, ощущения без эмоций, опознание, когнитивная обработка, апперцепция. Существует три вида чувства: приятное, неприятное и нейтральное. Чистые чувства возникают в момент контакта наших органов чувств с внешними объектами. (ru) 受(梵語、巴利語:Vedanā),佛教術語,意指情绪。當感官,外境,以及意識三者聚合(觸)時,所升起的內心感覺,即是受。通常可以概分為痛苦(苦受)、快樂(樂受)以及沒有特殊感受(不苦不樂受)三者。它是十二因緣的第七支,為五蘊之一,又名受蘊、受陰,包括感受等,屬於心的一種作用。南傳佛教對感受有非常詳盡的探討。 (zh) Védaná (pálí i sanskrt) znamená „cítění“ nebo „pocit“. Je důležitým pojmem v buddhistické psychologii, kde označuje jednu z pěti skupin jevů, ze kterých se skládají bytosti. Lze ji rozdělit do pěti tříd: 1. * sukha - tělesný příjemný pocit 2. * dukkha - tělesný nepříjemný pocit (bolest) 3. * somanassa - mentální příjemný pocit (štěstí) 4. * domanassa - mentální nepříjemný pocit (smutek, strach, různé fobie a neurózy) 5. * upekkhá - neutrální pocit (nezaměňovat se stejným termínem pro vyrovnanou mysl, která patří pod mentální formace) (cs) Vedanā (Pāli and Sanskrit: वेदना) is an ancient term traditionally translated as either "feeling" or "sensation." In general, vedanā refers to the pleasant, unpleasant and neutral sensations that occur when our internal sense organs come into contact with external sense objects and the associated consciousness. Vedanā is identified as valence or "hedonic tone" in psychology. Vedanā is identified within the Buddhist teaching as follows: (en) ( 다른 불교 용어인 수(數)에 대해서는 수 (심불상응행법) 문서를 참고하십시오.) 수(受, 느낌 · 지각 · 정서 · 영납(領納) · 감수(感受), 산스크리트어: vedanā, 팔리어: vedanā, 영어: feeling, sensation)는 다음의 분류, 그룹 또는 체계의 한 요소이다. * 초기불교의 5온설의 2번째 요소인 수온(受蘊)에 해당한다. * 초기불교의 12연기설의 7번째 지분이다. * 부파불교의 설일체유부의 5위 75법의 법체계에서 심소법(心所法: 46가지) 중 대지법(大地法: 10가지) 가운데 하나이다. * 대승불교의 유식유가행파와 법상종의 5위 100법의 법체계에서 심소법(心所法: 51가지) 중 변행심소(遍行心所: 5가지) 가운데 하나이다. * 부파불교와 대승불교의 22근 가운데 낙근 · 고근 · 희근 · 우근 · 사근의 5수근(五受根)에 해당한다. 수(受)는 신역(新譯)의 번역어로, 관련 구역어는 다음과 같다. 수(受)는 다음의 여러 형태로 세분된다. (ko) Vedanā (Pāli och sanskrit : वेदना), känsloton, är en gammal term som ofta har översatts till engelska som antingen "feeling" eller "sensation". Enligt buddhistisk perceptionsteori refererar vedanā till de behagliga, obehagliga och neutrala förnimmelser som uppstår när våra inre kommer i kontakt med yttre och deras motsvarande . Vedanā motsvarar väl begreppet valens eller "hedonisk ton" inom psykologin. I buddhismen återfinns vedanā i olika sammanhang som: (sv) Vedanā (em páli e sânscrito: वेदना) é um termo antigo tradicionalmente traduzido como "sentimento" ou "sensação". Em geral, vedanā refere-se às sensações agradáveis, desagradáveis e neutras que ocorrem quando nossos internos entram em com objetos sensoriais externos e a associada. Vedanā é identificado como ou "tom hedônico" na psicologia. Vedanā é identificado no ensino budista da seguinte maneira: No contexto dos doze elos, o desejo e o ao vedanā levam ao sofrimento; reciprocamente, a consciência concentrada e a do vedanā podem levar à Iluminação e à extinção das causas do sofrimento. (pt) |
rdfs:label | Védaná (cs) Vedanā (fr) 수 (불교) (ko) 受 (ja) Vedanā (pt) Vedanā (en) Ведана (ru) Vedanā (sv) 受 (zh) |
owl:sameAs | freebase:Vedanā wikidata:Vedanā dbpedia-cs:Vedanā dbpedia-fr:Vedanā dbpedia-hu:Vedanā dbpedia-ko:Vedanā dbpedia-pt:Vedanā dbpedia-sh:Vedanā dbpedia-sr:Vedanā dbpedia-sv:Vedanā dbpedia-th:Vedanā http://ur.dbpedia.org/resource/ویدنا https://global.dbpedia.org/id/EZ9N dbpedia-et:Vedanā dbpedia-ja:Vedanā dbpedia-ru:Vedanā dbpedia-zh:Vedanā |
prov:wasDerivedFrom | wikipedia-en:Vedanā?oldid=1098958015&ns=0 |
foaf:isPrimaryTopicOf | wikipedia-en:Vedanā |
is dbo:wikiPageRedirects of | dbr:Aggregates_of_feeling dbr:Aggregates_of_sensation dbr:Vedana |
is dbo:wikiPageWikiLink of | dbr:Pratītyasamutpāda dbr:Pre-sectarian_Buddhism dbr:Sati_(Buddhism) dbr:Satipatthana dbr:Satipatthana_Sutta dbr:Bhavacakra dbr:Udumbara_(Buddhism) dbr:Index_of_Buddhism-related_articles dbr:Mental_factors_(Buddhism) dbr:Theravada dbr:Skandha dbr:Sukha dbr:Ānāpānasati_Sutta dbr:Āyatana dbr:Feeling dbr:Buddhism dbr:Buddhist_meditation dbr:Adharma dbr:Noble_Eightfold_Path dbr:Fasting_in_Buddhism dbr:Forgiveness dbr:Heart_Sutra dbr:Thai_Forest_Tradition dbr:The_Buddha dbr:Affect_(psychology) dbr:Ashoka_Chakra dbr:Mindfulness dbr:Rebirth_(Buddhism) dbr:Valence_(psychology) dbr:Theravāda_Abhidhamma dbr:Outline_of_Buddhism dbr:Aggregates_of_feeling dbr:Aggregates_of_sensation dbr:Vedana |
is foaf:primaryTopic of | wikipedia-en:Vedanā |