Project Runeberg (original) (raw)
Adventskalender
Vinterm�rkret s�nker sig och den 1-24 december presenterar vi en kalender av intressant och upplysande l�sning:
1. Gottfrid Adlerz, Om m�nniskans ursprung (1888)
F�rfattaren var 30 �r gammal, f�dd i Vadstena �ret innan Charles Darwin hade lagt fram sin teori Om arternas uppkomst(1859). Han skrevs 1878 in vid Uppsala universitet, d�r han studerade zoologi, och hade 1888 doktorerat p� ett arbete om myrorna. I v�ntan p� en fast tj�nst, skrev han denna popul�rvetenskapliga framst�llning om m�nniskans ursprung. Liksom Darwin b�rjar han med husdjursaveln, d�r m�nniskan st�r f�r ett konstgjort eller onaturligt urval, vilket leder till tanken att naturen sj�lv st�r f�r ett naturligt urval. F�rfattaren blev docent vid Stockholms h�gskola, senare lektor i Sundsvall. Han skrev artiklar i Nordisk familjebok under signaturen G. A-z och olika popul�rvetenskapliga skrifter.
2. Curt Wallis, D�dlighetens aftagande i Sverge och orsakerna d�rtill (1888)
F�rfattaren var 43 �r gammal och redan etablerad som l�kare och extraordinarie professor vid Karolinska institutet. Han var politiskt engagerad och nykterhetsivrare. I denna korta skrift p� 15 sidor ger han en f�rel�sning grundad p� medicinsk statistik, en f�reg�ngare till Hans Rosling, och konstaterar liksom denne att folk blir allt �ldre och d�r mindre ofta, att d�dligheten hos olika sjukdomar har minskat, men ocks� att nativiteten och gifterm�len har minskat. (M�rkligast �r kanske att han inte alls n�mner alkohol i detta sammanhang.)
3. Herman Almkvist, Koranen, Muhammedanernas bibel (1888)
Advent �r en nedr�kning till den kristna julen, men h�r f�r vi en inblick i islams heliga skrift. Detta �r inte koranen, utan en kort skrift som ger en �verblick av dess bakgrund, spr�kliga stil och inneh�ll. F�rfattaren var 49 �r gammal, spr�kvetare som hade doktorerat 1866 och studerat hebreiska, arabiska, turkiska, persiska och sanskrit och som sedan 1880 var professor vid Uppsala universitet. Han utgav ocks� �vers�ttningar fr�n ryska och skrev 400 artiklar i f�rsta upplagan av Nordisk familjebok under signaturen H. A.
4. Karl af Geijerstam, Nutidens arbetss�tt (1888)
F�rfattaren hade tagit studentexamen i Falun 1878 p� helklassiska linjen och hade sedan praktiserat som arbetare p� lokomotivverkstad i Malm�, vilket var n�got oerh�rt p� den tiden, innan han l�ste vidare p� KTH och blev civilingenj�r 1883. Han ville revolutionera v�rlden och valde tekniken som metod, allts� inte f�rst ingenj�r med samh�llsintresset utanp�. Sedan 1886 arbetade han vid Patentverket och var 28 �r gammal n�r han skrev den h�r boken. Hans storebror var den mer k�nde f�rfattaren Gustaf af Geijerstam.
5. Axel Svenson, Om �fverl�ggningar och beslut (1888)
F�rfattaren hade redan i 15 �r arbetat som folkskoll�rare i Ystad och var medgrundare av flera r�str�ttsf�reningar i Sk�ne och av Ystads arbetaref�rening. Denna "hj�lpreda f�r deltagare i m�ten och sammantr�den" blev ett uppskattat hj�lpmedel i folkr�relse-Sverige och utkom i 17 upplagor fram till 1932. F�rfattaren v�xlade p� 1890-talet yrkesbana till journalistiken.
6. A. G. H�gbom, Istiden : ett skede i jordens historia (1888)
Glaci�rer var k�nda, men att de en g�ng hade t�ckt hela Skandinavien ins�gs f�rst p� 1820-talet och var �nnu en nyhet f�r de flesta n�r den h�r boken skrevs. F�rfattaren Arvid H�gbom fr�n V�nn�s hade som tjugo�ring skrivits in som student vid Uppsala universitet, d�r han redan efter �tta �r doktorerade och genast blev docent i geologi. N�r han 31 �r gammal skrev boken om istiden var han tillf�rordnad professor i mineralogi. Vid femte upplagan 1919 hade boken tryckts i �ver 20.000 exemplar.
7. Harald Wieselgren, Lars Johan Hierta : en f�rk�mpe f�r utvecklingen (1888)
Ig�r 6 december men 1830 utkom f�rsta numret av Aftonbladet, grundat av Lars Johan Hierta (1801-1872). Fem �r senare f�ddes Harald Wieselgren, som �r f�rfattare till denna biografi �ver Hierta. Han hade sedan 1858 varit verksam vid Kungliga biblioteket och hade skrivit hundratals av biografier, bland annat i Svenskt biografiskt lexikon. Om Hierta hade han redan 1880 utgivit en tjockare bok. Men den h�r kortare biografin kanske visar p� vad som �r viktigast.
8. Anna Whitlock, Skolans st�llning till religionsundervisningen i Sverige och andra l�nder(1888)
Anna Whitlock, f�dd 1852, hade arbetat som l�rare, utexaminerats fr�n l�rarinneseminariet 1875, gjort studieresor i utlandet och grundade 1878 en egen skola i Stockholm. Tio �r senare, 36 �r gammal, skrev hon den h�r lilla boken om att religionsundervisningen borde g�ras frivillig. Hon var styrelseledamot i F�reningen f�r religionsfrihet och ordf�rande i Landsf�reningen f�r kvinnans politiska r�str�tt. Hennes flickskola ombildades 1893 till Stockholms nya samskola.
9. Harald Sohlman, Skatterna till staten (1888)
Efter nio �rs studier vid Uppsala universitet hade f�rfattaren inte kommit l�ngre �n till jur. kand. Han hade engagerat sig i den radikala stundentf�reningen Verdandi och varit dess vice ordf�rande. Efter examen 1886 blev han medarbetare i Aftonbladet, sm�ningom dess huvudredakt�r, liksom hans far hade varit. Radikal eller liberal i sin ungdom, gick han 1914 �ver till H�gerpartiet och st�dde Tyskland under v�rldskriget.
10. Ellen Key, Fr�n m�nniskosl�ktets barndom (1888)
Ellen Key �r andra kvinnan i den h�r raden. Hon var med n�r Anna Whitlock (nr 8) startade sin skola 1878 och tre �r �ldre �n henne. Hon skrev artiklar i Tidskrift f�r hemmet och h�ll f�redrag vid Arbetareinstitutet. Men i bokform var den h�r skriften hennes debut.
11. Gustaf F. Steffen, Den industriella arbetarfr�gan : nutidens f�rn�msta sociala sp�rsm�l(1889)
F�rfattaren var bara 25 �r och detta �r hans bokdebut. Han hade studerat teknisk kemi i Aachen i Tyskland och hade arbetat med detta tv� �r i Berlin, men hade 1887 flyttat till London f�r att studera nationalekonomi och socialpolitik. D�r var han ocks� korrespondent f�r n�gra svenska tidningar. Senare blev han professor och riksdagsman.
12. Johan Fredrik Hallenborg, Husdjurens sk�tsel (1889)
F�rfattaren var sedan 1887 f�rest�ndare f�r lantmannaskolan vid Lunnevads folkh�gskola i �sterg�tland och den h�r lilla skriften var hans debut som bokf�rfattare vid 35 �rs �lder.
13. Otto von Zweigbergk, Tillst�ndet i Frankrike f�re revolutionen 1789 (1889)
Franska revolutionen hade �gt rum bara 100 �r tidigare. Otto von Zweigbergk hade studerat historia och statskunskap vid Uppsala universitet och var nu 26 �r gammal och mogen att redog�ra f�r hur Frankrike s�g ut f�re revolutionen. Boken �r hans debutverk. Samma �r 1889 avlade han filosofie licentiatexamen och �gnade sig sedan �t journalistik.
14. Hellen Lindgren, Voltaire och hans strid mot f�rdomarna i religion och samh�lle (1889)
Voltaire avled 1778 och fick inte uppleva franska revolutionen, men desto mer om l'ancien r�gime, som beskrevs i g�rdagens nummer. Hellen Lindgren hade studerat i Uppsala, arbetade som l�rare vid Whitlocks skola (nr 8) och skrev sedan 1883 ocks� teaterkritik i Ny illustrerad tidning. Han var nu 32 �r gammal. Denna skrift om Voltaire var hans egentliga debut i bokform.
15. John Stuart Mill, Om tanke- och yttrandefriheten (1889), �versatt av Hjalmar �hrvall
�vers�ttaren var 38 �r gammal, hade studerat medicin i Uppsala och Lund och var docent i fysiologi vid Uppsala universitet. Men ocks� en idealist i Mills, Spencers och Darwins anda och omtyckt popul�rf�rel�sare.
16. Karl Bohlin, Jorden och solsystemet : n�gra blad ur historien om vetenskapens strider (1889)
F�rfattaren, 29 �r gammal, hade varit docent i astronomi och amanuens vid Uppsala observatorium, sedan astronom vid Stockholms observatorium och var nu tillbaka i Uppsala som tillf�rordnad professor i astronomi.
17. Emil Laurids Meyer, Om p�ngar(1889), �versatt av Johan Lillieh��k
Det danska originalet utkom tv� �r tidigare. F�rfattaren var en dansk nationalekonom, som l�ngt senare skulle bli direkt�r f�r Danmarks Nationalbank. �vers�ttaren var en 24-�rig juriststudent i Uppsala, vars fortsatta karri�r tog honom till G�teborg, Helsingfors och Shanghai.
18. Johan Bergman, Giordano Bruno, en tankefrihetens martyr (1889)
Italienaren Giordano Bruno t�nkte att Kopernikus kunde ha r�tt om planeternas g�ng runt solen, och br�ndes d�rf�r p� b�l �r 1600. En staty �ver honom restes 1889 i Rom p� platsen f�r b�let och samma �r skrevs denna kortfattade svenska biografi av en 25-�rig latinl�rare, som nyligen hade doktorerat p� en avhandling om De Tibulli codice Upsaliensi och sm�ningom blev professor i Dorpat (Tartu i Estland).
19. Gunnar Andersson, Syndafloden (1889)
En 24-�rig fil. kand. fr�n Lunds universitets botaniska institution har f�rfattat denna skrift om syndafloden, ett favorit�mne f�r 1800-talets kollision mellan Bibelns historieskrivning och geologins nya uppt�ckter, kombinerad med Darwins evolutionsteori. Var Bibelns ber�ttelse bara en skr�na, eller kan den bel�ggas historiskt? F�rfattaren blev senare docent i botanik, redakt�r f�r tidskriften Ymer och professor i ekonomisk geografi.
20. David Bergstr�m, Den politiska r�str�tten (1890)
F�rfattaren hade i tolv �r studerat statsvetenskap i Uppsala och 1889 blivit fil. lic. Att studierna hade dragit ut p� tiden kan bero p� att han i flera �r var ordf�rande i studentf�reningen Verdandi och redakt�r f�r dess serie av sm�skrifter, vars 24 f�rsta nummer utg�r �rets adventskalender.
21. Gustaf F. Steffen, F�rgernas betydelse i djur- och v�xtv�rlden (1890)
F�rfattaren har vi redan m�tt vid lucka 11. Den unge kemisten och blivande nationalekonomen har h�r studerat zoologi och botanik, givetvis med anknytning till Darwins evolutionsteori, s�dan den beskrivs i ett nytt arbete av Alfred Russel Wallace.
22. Otto von Zweigbergk, Den stora franska revolutionen (1890)
F�rfattaren fr�n lucka 13 forts�tter h�r med beskrivningen av revolutionen, som hade intr�ffat bara 100 �r tidigare.
23. Edvard Wavrinsky, Om f�rebyggande af eldfara och om eldsl�ckning (1890)
F� �mnen kan vara mer aktuella inf�r julen �n brandfaran. F�rfattaren hade varit svensk officer och tj�nstgjort som brandsoldat i Chicago, sedan arbetat i byggbranschen i G�teborg och grundat G�teborgs arbetarinstitut, men slog om och gick 1890 in i f�rs�kringsbranschen, samma �r som den h�r skriften s�g dagens ljus.
24. Emil Svens�n, Karl Ifvarsson och landtmannapartiet (1890)
V�r adventskalender slutar inte med jesusbarnet, utan med en en biografi �ver en politiker f�r landtmannapartiet. Vad annars kunde man v�nta, n�r man utg�r fr�n studentf�reningen Verdandis sm�skrifter? Carl Ifvarsson (1818-1889) hade nyligen avlidit och Emil Svens�n (f�dd 1850) fick s�tta ihop hans levnadsbeskrivning, som sammanfaller med �verg�ngen fr�n st�ndsriksdag till tv� kammare 1865. N�got sen i studiestarten, hade Svens�n 1883 blivit fil. kand. i Uppsala.
L�nge har Projekt Runeberg hoppats att f� en fullst�ndig f�ljd avVerdandis sm�skrifter. Under h�sten 2024 har vi kunnat t�cka de 50 f�rsta, varav de f�rsta 24 har anv�nts till kalendern, men serien g�r bortom 500 nummer in p� 1950-talet. God Jul och Gott Nytt �r!
Insamlingskampanj 2024/25
�rets insamlingskampanj g�r sakta fram�t och har i november passerat 30 % av sin m�ls�ttning. De f�rsta 200 donationerna har ett medianv�rde av 200 kronor. En fj�rdedel ger 100 kronor eller mindre, en fj�rdedel ger 300 kronor eller mer. Men n�gra f� st�rre g�vor drar �nd� upp medelv�rdet till 400 kronor. V�rt r�kenskaps�r �r brutet och tar inte slut vid ny�r. Men givetvis hoppas vi p� �kad givmildhet i december.
Tidiga socialister
Den ryska oktoberrevolutionen 1917 splittrade arbetarr�relsen i en revolution�r (kommunistisk) och en reformistisk (socialdemokratisk) gren, s� �ven i Sverige. Utvecklingen under 1920-talet �r ganska intressant, men allt som har skrivits om detta �r �nnu inte fritt att sprida p� n�tet, eftersom en del f�rfattare �nnu inte har varit d�da i 70 �r. Under h�sten 2024 har vi ut�kat samlingarna med:
- Kata Dalstr�m, Bildning och klasskamp (1909)
- Axel Danielsson, Socialdemokratin : dess uppkomst och utveckling (1894)
- Carl Lindhagen, Vad vill det nya partiet? (1917)
- Carl Lindhagen, V�rldssamh�llet och nationerna eller Kampen mot kriget (1913)
- Gustaf F. Steffen, Normalarbetsdagen (1891)
- Fredrik Str�m, Kata Dalstr�ms liv, �den och �ventyr i kampen mot herremakten (1930)
- Fredrik Str�m, Rebellerna : en kr�nika om de stora folkr�relserna (1926-1929)
Upprustning av tidskrifter
Hela �rg�ngar av �ldre tidskrifter finns sedan l�nge i Projekt Runeberg, men i flera fall grundas de p� Googles digitalisering, med svartvita sidbilder av ganska d�lig kvalitet. Men tiden g�r och svenska bibliotek har i flera fall hunnit digitalisera samma �rg�ngar i f�rg och b�ttre uppl�sning. Genom att kombinera v�ra befintliga samlingar med nyare bilder har vi lyckats f�rb�ttra upplevelsen, utan att f�rlora det vi redan har gjort. F�rb�ttringar syns under:
- Framtiden (1868-1871)
- Frey (1841-1850)
- Ny Svensk Tidskrift (1880-1882)
- Svensk Tidskrift (1870-1873, 1891-1895)
- Ur dagens kr�nika (1881-1891)
Teknik f�r Alla
Tre tidiga �rg�ngar 1941-1943 av Teknik f�r Alla har digitaliserats under h�sten 2024 (150 nummer, 4800 sidor). H�r finns artiklar om tekniska nyheter, teknisk historia och byggbeskrivningar p� allt fr�n ljusstakar till radiomottagare, cykelbilar och segelb�tar. Just de h�r �ren under andra v�rldskrigets neutralitet och avsp�rrning �r ganska speciella: det finns ingen reklam f�r bilar, bensin, oljor och bilk�rning. D�remot har cykeln en h�gkonjunktur. Cykelbilen utvecklas. N�r den kombineras med den amerikanska l�dbilen, uppst�r trampbilar f�r barn som en kombination.
Sociala medier
Sedan l�nge har Projekt Runeberg funnits p� Twitter och Facebook. Men Facebook fungerar d�ligt, deras algoritmer arbetar emot oss eftersom vi inte betalar f�r annonsering. Och v�r kanal p� Twitter (som numera heter X) har l�nge legat oanv�nd.
Under h�sten 2024 har ett nytt n�tverk etablerat sig, Bluesky, och dragit till sig m�nga anv�ndare som har �vergivit X, huvudsakligen amerikaner som ogillar Donald Trump och Elon Musk. Vi har sett detta som en m�jlighet till f�rnyelse och etablerat en kanal �ven d�r:
Detta betyder inte att vi uppmanar till anv�ndning av dessa sociala n�tverk. Men den som redan anv�nder dem, kan krydda sin vardag genom att ocks� hitta Projekt Runeberg d�r.
Happy Public Domain Day 2024!
From 1 January 2024, there is no more copyright for works byauthors who died in 1953. This includes names such as:
- Elsa Beskow, Sweden
- Sigrid Boo, Norway
- Emil B�nnelykke, Denmark
- J�rgen J�rgensen, Denmark
- Nils Wilhelm Lundh, Sweden
- Henning von Melsted, Sweden
- Herman Neander, Sweden
- Georg Stoopendaal, Sweden
- Albert T�rnlund, Sweden
- Eirik Vandvik, Norway, translator of Greek and Latin classics
- Karl Vilhelm Zetterst�en, Sweden, translator of the Quran (1917)
- Hans Aanrud, Norway
More iron and steel!
Several titles about iron production in Sweden have been added to our page Tema Metals:
- �stman, J�rnhandtering i Norrbotten under 1600- och 1700-talen : n�gra minnesblad (1910)
- �kerman, N�gra ord om jernhandteringens st�ndpunkt i Sverige vid b�rjan af �r 1873 (1873)
- �kerman, N�gra ord om utvecklingen af Sveriges jernhandtering fr�n 1860 till och med 1880 (1882)
- Delling De svenska j�rn- och metallmanufakturindustriernas utveckling (SOU 1923:44)
- T�rnlund, Det svenska j�rnet genom seklerna (1931) - a Public Domain Day 2024 addition
Looking back
A year ago, at Public Domain Day 2023, the copyright expired for authors who died in 1952. Among them were two giants, Norwegian writerKnut Hamsun and Swedish explorerSven Hedin. And we let go of both of them, thinking that others will surely digitize their works and we can wait and avoid duplicated effort. So how did it go?
Most of Hamsun's works in Norwegian have beendigitized by Nasjonalbiblioteket, but not many translations. For example, the Swedish translations by Harry Blomberg (who died in 1950) are not made publicly available, perhaps because NB doesn't know when he died. NB has 16 English texts by Hamsun, but only one (Hunger, 2009) is available outside of Norway.Project Gutenberg presents 23 works by Hamsun in a variety of languages. Swedish Litteraturbanken pays little attention to Hamsun's works (in Swedish translation) as translations are not "Swedish" literature. However, a few fragments have been found. Wikisource has a page for Hamsun in a handful of languages, but not in Norwegian. The only work in Swedish is Markens gr�da, translated by Hugo Hultenberg. Three titles are available in English, one in Polish, none in French or German.
A reasonable approach for Project Runeberg is to copy NB's digitization of Hamsun's collected works in Norwegian, and then to keep watching for translations as they become available. We can claim to cover Hamsun, without spending much effort.
For Sven Hedin, we have compiled a list of available digitizations. Litteraturbanken presents (in Swedish only, no translations) several books from his explorations, but none of his works on war. Wikisource has just one work, a pamphlet, Ett varningsord (1912).Project Gutenberg presents 14 titles.
There are no "collected works" by Hedin. His works span many genres. We will start out by including Hedin's Adventures in Tibet (Tibetantska �fventyr, 1904) in as many languages as we can find. This is not a scientific treatise, but written as an adventure book for boys, with explicit reference to Marco Polo, Cooper, Defoe and Jules Verne.
So, did we win or lose from waiting to digitize works by these authors? We certainly saved effort by not digitizing ourselves what others have already digitized in past years, e.g. the 15 volumes of Hamsun's collected works. It seems that Wikisource has contributed very little, Project Gutenberg a bit more. Litteraturbanken offers several books by Hedin, but with a bias for explorations. We still have an opportunity to find and fill gaps. On the other hand, our website has a constant number of visitors, which doesn't really increase with new additions. It is really hard to estimate the benefit of any new addition, and to compare this against the effort. A good strategy is to save on the effort.
2023/24 Fundraiser completed
Between 24 September 2023 and 4 January 2024 we successfully raised 50,000 SEK (US$ 4870), mostly in small donations of 100 to 200 SEK (US$ 10 to 20). Thanks to all who donated! Our banners now return to asking for contributions to Ukraine:
https:
Since 24 November 2023 our website is (finally!) running https with encrypted and supposedly more secure connections. Old links to http://runeberg.org will be automatically redirected to https.