Strv m/42 (original) (raw)

Denna sida uppdaterades senast 2011-05-08. Ansvarig f�r sidan �r Rickard O. Lindstr�m.

Andra v�rldskrigets snabba utveckling gjorde att Sveriges anskaffning av tyngre stridsvagnar blev �n mer br�dskande. Juni 1941 blev en h�ndelserik m�nad. D� tillsattes en f�rsvarsberedning som bland annat hade uppgiften att titta �ver f�rsvarsorganisationen inf�r 1942 �rs f�rsvarsbeslut. Parallellt inledde en pansarkommitt� sitt arbete med att f� fram f�rslag p� vilken typ av materiel den nya organisationen skulle ha. Detta arbete ledde till rekommendationen att, ut�ver 10-tonsstridsvagnar, s� skulle �ven tyngre stridsvagnar inf�rskaffas med en totalvikt om max 22 ton, bestyckad med en 75 mm kanon och med frontalt skydd motsvarande 60 mm pansarst�l.

Samtidigt som 116 stycken l�ttare Stridsvagn m/41 best�lldes gavs KAF i juni 1941 �ven bemyndigande att anskaffa 160 stycken tunga stridsvagnar � detta utan att inv�nta vare sig pansarkommitt�ns slutgiltiga f�rslag eller det nya f�rsvarsbeslutet. De alternativ som stod till buds var f�; antingen k�p fr�n utlandet eller modifiering av en befintlig inhemsk konstruktion. Studieresorna som, n�got f�rv�nande med tanke p� hur kriget utvecklat sig, genomf�rdes till Tyskland och Tjeckoslovakien gav nedsl�ende resultat vad g�ller m�jligheterna att f� leveranser. Kanske inte s� sv�rt att f�rst� eftersom Tyskland den 22 juni 1941 inlett sitt f�ltt�g in i Sovjetunionen under kodnamnet �Operation Barbarossa�.

Diskussionerna med Landsverk gav emellertid en intressant �ppning. De f�reslog en helt ny stridsvagn till Sverige p� 22 ton f�rsedd med ett nykonstruerat torn med den korta 75 mm kanonen fr�n Bofors. Mot bakgrund av den korta tid som stod till f�rfogande till f�rsta leverans hade l�sningen utarbetats med utg�ngspunkt i den 16 ton tunga och 57 mm kanonbev�pnade prototypstridsvagnen Lago som tagits fram till Ungern precis f�re andra v�rldskrigets utbrott � en vidareutveckling av stridsvagn Toldi (L-60, motsvarande Strv m/38).

Den svenska varianten, som gavs beteckningen Stridsvagn m/42, gjordes med ett f�rst�rkt chassi som var st�rre i s�v�l l�ngd som bredd. Tyv�rr medgav inte den svenska trafikstadgan en st�rre bredd �n 2,35 m, vilket gjorde att f�rh�llandet mellan l�ngd och bredd inte blev idealiskt ur ett man�vrerbarhetsperspektiv � det vill s�ga styregenskaperna f�rs�mrades med ett l�ngt och smalt fordon. �ven kalibervalet var en kompromiss p� samma tema. Ist�llet f�r att f�rse Strv m/42 med ett l�ngt 57 mm eldr�r med h�g utg�ngshastighet men med risk att hindra framkomligheten, blev beslutet att g� p� den 75 mm kortare kanon med endast 28 kalibrars relativ l�ngd som ej stack ut framf�r chassiet och som dessutom gav b�ttre verkan med spr�nggranater.

I november 1941 lades den f�rsta best�llningen p� Strv m/42 vid Landsverk. Kontraktet g�llde 100 stycken av de 160 vagnar som bemyndigats. De var f�rsedda med tv� lastbilsmotorer fr�n Scania-Vabis p� vardera 160 hk och en elektromagnetisk v�xell�da fr�n tyska Zahnradfabrik Friedrichshafen (ZF) � ursprungligen framtagen f�r anv�ndning i r�lsbussar. Denna konfiguration gav Strv m/42 till�ggsbeteckningen TM (T = tv� motorer och M = elektromagnetisk v�xell�da). Resterande 60 vagnar best�lldes i januari 1942. P� grund av begr�nsade tillverkningsresurser hos Landsverk lades denna best�llning vid Volvo � n�got som �ven var positivt ur ett s�kerhetsperspektiv d� en koncentration av all stridsvagnsproduktion till en plats (Landskrona) knappast var att efterstr�va i orostider. Kontraktet hos Volvo resulterade i ytterligare tv� utf�randen av Strv m/42 � dels 55 stycken med till�ggsbeteckningen TH (tv� motorer fr�n Scania-Vabis som vardera hade en hydromekanisk v�xell�da fr�n Lysholm-Smith), dels 5 stycken med till�ggsbeteckningen EH (en motor, den helt nyutvecklade motorn A8B p� 410 hk fr�n Volvo, samt en st�rre och f�rb�ttrad hydromekanisk v�xell�da fr�n Lysholm-Smith).

Som ett resultat av f�rsvarsbeslutet 1942 best�lldes i slutet av juni samma �r ytterligare 122 stycken tunga stridsvagnar av modell m/42. �ven denna best�llning delades upp mellan Landsverk och Volvo � vid Landsverk best�lldes tillverkning av 70 stycken TH och 10 stycken EH och vid Volvo best�lldes 42 stycken EH. Sammantaget producerades s�ledes 282 stycken Strv m/42 (100 st TM, 125 st TH och 57 st EH). Leveranserna av Strv m/42 kom att p�g� mellan april 1943 och januari 1945 och de tillf�rdes de tunga stridsvagnskompanierna i pansarbrigaderna. De var i tj�nst vid P 1, P 2, P 3, P 4 och P 1 G.

Den nya tunga stridsvagnen drogs emellertid med en rad barnsjukdomar. �ven om den nyutvecklade motorn A8B fr�n Volvo var problemfylld s� var det den underdimensionerade elektromagnetiska v�xell�dan som var en st�ndig k�lla till problem. Ett tecken p� att den �mt�liga v�xell�dan skulle haverera var d� det b�rjade lukta br�nd isolering. Teknikerna hade ett st�ndigt jobb med byten, reparationer och justeringar. Tillg�ngen p� reservdelar och utbytesenheter var dessutom begr�nsad, vilket gjorde att f�rbanden med Strv m/42 endast var fulltaliga under kortare perioder de f�rsta �ren.

Och det fanns andra svagheter. Den smala vagnen i f�rh�llande till dess l�ngd gjord Strv m/42 sv�r att styra och en speciell �spakteknik� beh�vde anammas f�r att inte slita f�r h�rt styrkoppling och styrbromsar. Vid sv�ngar reducerades ena bandets hastighet med 50% vilket gjorde att man m�ste ge gas f�r att inte tappa f�r mycket fart. Styrv�xeln beh�vde normalt justeras efter endast 4-5 mils k�rning, vilket ocks� g�llde f�r bandsp�nningen. Brand i styrv�xelutrymmet, br�nda bromsband och snabbt nedslitna band och b�rhjul var inte ovanligt. Klena bandbultar kunde g�ra att ett band tappades helt och h�llet. Med �ren slets �ven torsionsstavarna h�rt. Byte av s�v�l b�rhjul som torsionsfj�dring var tids�dande. Trots detta var Strv m/42 l�tt att framf�ra tack vare den kopplingsbefriade v�xell�dan och framkomligheten kunde betraktas som relativt god.

Av samtliga varianter p� Strv m/42 togs �ven 26 stycken stridsledningsvagnar fram. P� platsen f�r kulsprutan till h�ger om f�raren monterades ist�llet en 70W radiostation. F�r att vagnen inte skulle kunna s�rskiljas fr�n en riktig stridsvagn utv�ndigt, ersattes kulsprutan med en attrapp. Av samma anledning f�rs�gs samtliga Strv m/42 med ett antennf�ste � varav de flesta s�ledes inte kom till anv�ndning!

Den bristande tillf�rlitligheten hos den elektromagnetiska v�xell�dan gjorde att samtliga Strv m/42 TM efter hand byggdes om � 70 stycken f�rs�gs med den nya mekaniska v�xell�da som tagits fram till pansarv�rnskanonvagnen (dessa fick d� den nya beteckningen Strv m/42 TV) och 30 stycken byggdes om till modell TH s� att totalantalet av denna variant �kade till 155 stycken.

Vid tidpunkten f�r best�llning av Strv m/42 var den i j�mf�relse med andra samtida stridsvagnar ganska modern � en vagn med hyfsad eldkraft och ett gott skydd. Dessutom hade vagnen f�rm�ga att djupvada efter att vissa �tg�rder vidtagits.

Utvecklingen sprang dock snabbt ifr�n Strv m/42 � framf�rallt beroende p� att bev�pningen var otillr�cklig. D� den betydligt modernare Strv 81 (Centurion) ersatte Strv m/42 i pansarbrigadernas tunga kompanier i mitten av 50-talet fick emellertid de gamla stridsvagnarna ett fortsatt liv i nya skepnader. Mellan �ren 1957 och 1960 byggdes n�mligen samtliga tv�motorsvarianter (TH och TV) om till Stridsvagn 74 (totalt 225 stycken). Samtidigt byggdes Strv m/42 EH (med en motor) om till Infanterikanonvagn 73 (Ikv 73).

Chassiet till Strv m/42 kom �ven att nyttjas f�r ett par specialvarianter av vagnen; dels togs en b�rgningsbandvagn fram i tv� exemplar, dels gjordes f�rs�k med varianter av vagnen i rollen som brol�ggare � f�rs�k som stupade p� att vagnen var f�r smal f�r en bro med 4 meters bredd. I b�rjan av 50-talet gjordes �ven f�rs�k gjordes med en Strv m/42 f�rsedd med �delat torn� � vilket var resultatet av att anbringa en 7,5 cm kanon med l�ngre eldr�r (lvkan m/37) s� l�ngt bak i tornet att den inte stack ut framf�r vagnen. Syftet med f�rs�ken var att utr�na m�jligheterna att uppgradera s�v�l Strv m/42 som de �ldre 10-tons stridsvagnarna med en bev�pning som b�ttre kunde verka mot fientligt pansar.

N�r Strv m/42 och Ikv 73 slutligen togs ur tj�nst kom deras kanontorn att placeras ut som en del av kustf�rsvaret � f�retr�desvis i n�rheten av hamnar. Dessa torn fick beteckningen V�rntorn 4A och 4B. Idag finns ingen ��kta� Strv m/42 kvar i Sverige, men n�gra Strv 74 har �terst�llts till sin ursprungliga konfiguration f�r att representera den enda tunga stridsvagn vi hade i landet under andra v�rldskriget.

| | Strv m/42 TM | Strv m/42 TH | Strv m/42 EH | Strv m/42 TV | | | ----------------------- | --------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------- | -------------------------------------- | | Vikt: | 22,5 ton 6.220 mm 2.340 mm 2.585 mm 4 man 9 � 55 mm | | | | | L�ngd: | | | | | | Bredd: | | | | | | H�jd: | | | | | | Bes�ttning: | | | | | | Pansar: | | | | | | Motor: | 2 st Scania-Vabis Typ L 603/l 160 hk vardera | 1 st Volvo Typ A8B 380 hk | 2 st Scania-Vabis Typ L 603/l 160 hk vardera | | | V�xell�da: | Elektromagnetisk ZF Typ 6 EV 75 6 + 1 v�xlar | Hydraulisk; 2 st Atlas Diesel Typ DF � 1,0 2 + 1 v�xlar | Hydraulisk; 1 st Atlas Diesel Typ DF � 1,15 S 2 + 1 v�xlar | Mekanisk Volvo Typ VL 420 5 + 1 v�xlar | | Maxfart: | 42 km/h | 45 km/h | | | | Bev�pning: | 1 st 75 mm kanon 4 st 8 mm ksp | | | | | Antal i tj�nst | 100 st | 125 st 30 st tidigare TM | 57 st | 70 st tidigare TM | | Registreringsnummer | 501-600 | 601-670 Landsverk 671-725 Volvo | 726-772 Volvo773-782 Landsverk | |