 |
|
**Hur skiljer sig socialisters syn p� demokrati fr�n liberalers?**Det �r f�rst�s en stor fr�ga, och det finns ingen s�rskild demokratisyn man m�ste ha f�r att vara socialist. Framf�rallt handlar det f�rst�s om att socialister vill att demokratin p� ett eller annat s�tt ska g�lla ocks� i f�retagen.Men f�r det mesta brukar det ocks� finnas en skillnad i att socialister ser demokrati som n�got som m�ste fungera ocks� praktiskt. Allm�n och lika r�str�tt, yttrandefrihet och andra formella strukturer �r centrala och n�dv�ndiga, men inte tillr�ckliga f�r en verklig demokrati. Framf�rallt m�ste det i praktiken vara folket som styr sitt samh�lle - de formella strukturerna �r redskapen. innehåll � Demokrati� Arbetsvillkor� Rasism **Demokrati �r en fr�ga om moral!**Nja - det f�rklarar inte s�rskilt mycket om hur vi uppn�dde demokratin eller hur den fungerar.Varf�r var det inte ett enda land som inf�rde demokratin f�rr�n kring sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet? F�r att �verheten f�rlorar p� demokrati. Och det var inte f�rr�n med arbetarklassens framv�xt som folket blev tillr�ckligt stark f�r att kunna tvinga igenom demokratiska r�ttigheter.Demokrati handlar snarare om makt. Det �r f�rst n�r folket verkligen tar sig makten att styra sitt samh�lle vi kan ha fullst�ndig demokrati.**Liberalerna har alltid varit de starkaste f�rsvararna av yttrandefrihet och demokrati!**F�rutom i de fall USA velat tysta n�got land i Tredje v�rlden. Eller n�r det handlar om n�gon annan latinamerikansk regim �n Kubas.Och f�rutom n�r det �r svensk polis som sl�r fredliga demonstranter, uppl�ser demonstrationer utan st�d i lagen eller fabricerar bevis. Eller n�r S�PO f�rs�ker tysta anarkistiska tidningar. D� �r det ganska tyst fr�n de liberala ledarsidorna. Trots allt �r folkpartiet det enda svenska riksdagsparti som har haft kopplingar till terrorism. Att deras d�varande ordf�rande i Stockholm, Paul Wretlind, sponsrade den grupp som spr�ngde tidningen Norrskensflamman i mars 1940. Fem m�nniskor, varav tv� barn, dog. Fortfarande brukar liberalerna ha sv�rt att kritisera att den samlingsregering de satt med i belade kommunistiska tidningar med transportf�rbud under andra v�rldskriget - helt i strid med tryckfrihetsf�rordningen. D�remot citerar de g�rna Voltaire, som sade att han var beredd att d� f�r sina fienders r�tt att yttra sig. |
|
|
