Sandy Åkerblom | Lund University (original) (raw)
Uploads
Papers by Sandy Åkerblom
Lundastudier i nordisk språkvetenskap A; (82) (2020), Nov 5, 2020
Syftet med artikeln är att undersöka diminutiv i svenskan, dels analysera olika språkliga uttryck... more Syftet med artikeln är att undersöka diminutiv i svenskan, dels analysera olika språkliga uttryck för fenomenet, dels göra en jämförelse med andra språk som uttrycker denna betydelsekategori med ett suffix.
I linje med Møller (1943) utgår jag från dimunitiv som en betydelsekategori, inte en formkategori. Kategorin undersöks utifrån fyra betydelseaspekter: förminskning, smeksamhet, pejorativitet och social diminutiv. Jag gör först en korpusanalys, med språkprov från framförallt bloggar, och sedan en komparativ analys, där företrädelsevis jämförelser med spanskan och italienskan görs.
Undersökningen visar att svenska uttryck för diminutiv finns i flertalet former i samtliga fyra aspekter, men att det ofta inte uttrycks med ett suffix utan med andra medel
Det huvudsakliga syftet är att pröva antagandet att svenskans genussytem är grundat på semantiska... more Det huvudsakliga syftet är att pröva antagandet att svenskans genussytem är grundat på semantiska uppdelningar. Teorin utgår framför allt ifrån Greville Corbetts idéer om att alla genussystem har en semantisk kärna och dennes The Animacy Hierarchy och The Agreement Hierarchy står i fokus.
Jag har undersökt några olika typer av substantiv, som verkar ha vacklande genus, för att se vilket genus de har i autentiska texter. De kontexter som undersöks är pronomenval, attributiv kongruens och predikativ kongruens. Analysen består av fem delar: en kvantitativ undersökning av pronomenval för animata neutrer, en kvantitativ undersökning av animata neutrers predikativa kongruens, en kvantitativ undersökning av maskulin kongruens vid stark adjektivböjning, en kvalitativ undersökning av enligt vilka principer genus tilldelas med avledningar som kan få både utralt och neutralt genus, en kvalitativ undersökning av -is-avledningarnas genustilldelning och sist en kvalitativ undersökning om hur de animata neutrernas genustilldelning skulle kunna förklaras diakront.
Slutsatserna som kan dras av studien är att semantiken spelar en större roll för svenskans genussystem än vad som ofta hävdats i bl.a. SAG. Detta märks både i tilldelningen hos substantiv med vacklande genus, i den predikativa kongruensen hos hybrid nouns och i den attributiva kongruensen i kontexter där den maskulina -e-formen är optionell, men ändå dominerar samt i pronomenvalet. Dessutom visar studien att substantiv vars genus bryter mot en semantisk princip kan förklaras genom att ett diakront perspektiv används.
Drafts by Sandy Åkerblom
Lundastudier i nordisk språkvetenskap A; (82) (2020), Nov 5, 2020
Syftet med artikeln är att undersöka diminutiv i svenskan, dels analysera olika språkliga uttryck... more Syftet med artikeln är att undersöka diminutiv i svenskan, dels analysera olika språkliga uttryck för fenomenet, dels göra en jämförelse med andra språk som uttrycker denna betydelsekategori med ett suffix.
I linje med Møller (1943) utgår jag från dimunitiv som en betydelsekategori, inte en formkategori. Kategorin undersöks utifrån fyra betydelseaspekter: förminskning, smeksamhet, pejorativitet och social diminutiv. Jag gör först en korpusanalys, med språkprov från framförallt bloggar, och sedan en komparativ analys, där företrädelsevis jämförelser med spanskan och italienskan görs.
Undersökningen visar att svenska uttryck för diminutiv finns i flertalet former i samtliga fyra aspekter, men att det ofta inte uttrycks med ett suffix utan med andra medel
Det huvudsakliga syftet är att pröva antagandet att svenskans genussytem är grundat på semantiska... more Det huvudsakliga syftet är att pröva antagandet att svenskans genussytem är grundat på semantiska uppdelningar. Teorin utgår framför allt ifrån Greville Corbetts idéer om att alla genussystem har en semantisk kärna och dennes The Animacy Hierarchy och The Agreement Hierarchy står i fokus.
Jag har undersökt några olika typer av substantiv, som verkar ha vacklande genus, för att se vilket genus de har i autentiska texter. De kontexter som undersöks är pronomenval, attributiv kongruens och predikativ kongruens. Analysen består av fem delar: en kvantitativ undersökning av pronomenval för animata neutrer, en kvantitativ undersökning av animata neutrers predikativa kongruens, en kvantitativ undersökning av maskulin kongruens vid stark adjektivböjning, en kvalitativ undersökning av enligt vilka principer genus tilldelas med avledningar som kan få både utralt och neutralt genus, en kvalitativ undersökning av -is-avledningarnas genustilldelning och sist en kvalitativ undersökning om hur de animata neutrernas genustilldelning skulle kunna förklaras diakront.
Slutsatserna som kan dras av studien är att semantiken spelar en större roll för svenskans genussystem än vad som ofta hävdats i bl.a. SAG. Detta märks både i tilldelningen hos substantiv med vacklande genus, i den predikativa kongruensen hos hybrid nouns och i den attributiva kongruensen i kontexter där den maskulina -e-formen är optionell, men ändå dominerar samt i pronomenvalet. Dessutom visar studien att substantiv vars genus bryter mot en semantisk princip kan förklaras genom att ett diakront perspektiv används.