bedragare - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av bedragare | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | bedragare | bedragaren, vard. bedragarn | bedragare | bedragarna |
| Genitiv | bedragares | bedragarens, vard. bedragarns | bedragares | bedragarnas |
- person som bedrar
Synonymer: lurendrejare, rufflare, skälm, skojare, solochvårare, svindlare, taskspelare
Etymologi: Belagt i språket sedan 1500-talets början,[1] som fornsvenska bedræghare.
Besläktade ord: bedra, bedrägeri
Översättningar
- azerbajdzjanska: dələduz, fırıldaqçı (az)
- bokmål: bedrager m
- engelska: fraud (en), swindler (en), fraudster (en), conman (en), impostor (en)
- finska: huijari (fi), petkuttaja (fi)
- franska: escroc (fr) m, imposteur (fr) m
- isländska: fjárplógsmaður m
- italienska: truffatore (it), impostore (it), ciarlatano (it)
- nordsamiska: buijár
- portugisiska: impostor (pt)
- spanska: estafador (es) m, embaiador m
- turkiska: sahtekâr (tr)
- tyska: Betrüger (de) m, Betrügerin (de) f