belägra - Wiktionary (original) (raw)
Innehåll
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av belägra | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | belägra | belägras |
| Presens | belägrar | belägras |
| Preteritum | belägrade | belägrades |
| Supinum | belägrat | belägrats |
| Imperativ | belägra | – |
| Particip | ||
| Presens | belägrande, belägrandes | |
| Perfekt | belägrad |
- (transitivt) inta och sedan stanna kvar ("sätta läger i"), ha under belägring
Stad X belägrades av ryssarna och de stoppade inflödet av mat så stadsborna svalt ihjäl.
Besläktade ord: belägring, läger