beundra - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av beundra | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | beundra | beundras |
| Presens | beundrar | beundras |
| Preteritum | beundrade | beundrades |
| Supinum | beundrat | beundrats |
| Imperativ | beundra | – |
| Particip | ||
| Presens | beundrande, beundrandes | |
| Perfekt | beundrad |
beundra
- anse, tycka eller känna att någon eller något har mycket goda egenskaper (exempelvis intelligens, kompetens, begåvning etc.)
Hon beundrade sin lärare. - betrakta något vilket ger välmående; betrakta något med beundran
Pojken beundrade tavlan både länge och väl.
Besläktade ord: beundran, beundrare
Sammansättningar: beundransvärd
anse att någon/något har goda egenskaper