bikta - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av bikta | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | bikta | biktas |
| Presens | biktar | biktas |
| Preteritum | biktade | biktades |
| Supinum | biktat | biktats |
| Imperativ | bikta | – |
| Particip | ||
| Presens | biktande, biktandes | |
| Perfekt | biktad |
bikta
- (kristendom, reflexivt: bikta sig) bekänna sina synder inför en präst med åtföljande tillsägande av syndaförlåtelse
Besläktade ord: bikt
bekänna sina synder inför en präst med åtföljande tillsägande av syndaförlåtelse