bryta - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

bryta

1. få något skört att spricka sönder i mindre delar (ofta genom kraftig böjning)
   Hon delade upp knäckebrödet till barnen genom att bryta det på mitten.
   Handbollsspelare bröt benet vid en kollision med en motståndare.
   Synonymer: knäcka, bräcka, krossa
2. åstadkomma något genom kraftutveckling; forcera ett motstånd
   Inbrottstjuvar bröt sig in genom tak.
   Han drog sitt svärd från bälte och bröt i striden fram.
   Synonymer: forcera, röja, bana väg, framtränga, pressa sig fram
   Sammansättningar: isbrytare
3. (genom kraftutveckling) förstöra något som självständig enhet; ofta överfört
   Monstervindar i fjällen kan bryta sönder vilket flygplan som helst.
   De bröt ner hans motståndskraft och vilja ordentligt.
   Synonymer: krossa, knäcka, bryta sönder, tillintetgöra
4. utvinna malm, extrahera en mineral ur malm
   Synonymer: utvinna
   Sammansättningar: brytvärd
5. få något att upphöra att fungera, förlöpa o. dyl.; göra slut på ett förhållande, en verksamhet o. dyl.
   Telefonsamtalet bröts plötsligt.
   Vi gick båda med på att bryta kontraktet.
   I och med denna kris så bröt jag upp från mitt äktenskap.
   Synonymer: avbryta, stoppa, inställa, hejda, avblåsa
6. (om lag, regel) inte följa en lag, regel, e.dyl. som samhället påtvingar
   Föraren i bilen som körde mot rött ljus bröt mot lagen.
   Skolan bröt mot sekretessbestämmelser.
   Han ansågs ha brutit mot överbefälhavarens order och ställdes inför krigsrätt.
   Synonymer: överträda
   Antonymer: lyda, följa, rätta sig efter, foga sig efter
7. (om löfte) sluta följa ett löfte, en ed, sitt ord, e.dyl. som man själv bestämt
   2019: Marionettprinsessan, Bronwyn Scott (översatt av Charlotta Theorin):
   Ert löfte till mig hann bara bli några timmar gammalt innan ni bröt det.
   Kung Kristian hade brutit den ed han avlagt vid kröningen, där han lovat att beskydda sina undersåtar.
   Antonymer: hålla, följa, infria
8. tala med främmande accent
   Sköterskan bröt på tyska.
9. (om färg, smak) ge nyans till den angivna färgen/smaken; blanda färg/smak till önskad kulör/smak
   Jag ska bryta smak mot något som inte är så likt det vanliga.
10. (om stämning) förändra en stämning, atmosfär
    Det var kvinnan i lila som först bröt tystnaden.
11. (bollsport) förhindra att motståndarlaget lyckas utföra en passning
12. (fysik, optik) om ljus eller annan elektromagnetisk strålning: ändra riktning vid övergång mellan två olika ämnen
    Ljuset bröts när det gick ner i vattnet från att ha varit i luften.
    Synonymer: refraktera
    Jämför: från ogenomskinlig yta: reflektera, spegla; vid kanter av en öppning: diffraktera, böja; i gravitationsfält: böja, kröka
    Sammansättningar: brytningsindex, brytningsvinkel

Etymologi: Av fornsvenska bryta, av fornnordiska brjóta, av urgermanska *breutaną, av urindoeuropeiska *bʰreud-. Besläktat med danska bryde, isländska brjóta, färöiska bróta, norska bryte.

Besläktade ord: brott, bryte, brytning, förbrytare

Fraser: bryta av, bryta arm, bryta igenom, bryta ihop, bryta in, bryta mot, bryta ner, bryta ny mark, bryta samman, bryta sig in, bryta sig ut, bryta sitt ord, bryta taffeln, bryta upp, bryta ut

om ljus

• engelska: refract (en)
• esperanto: refrakti
• finska: taittaa (fi)
• polska: załamywać
• tyska: brechen (de)

bryta

1. norrländsk maträtt bestående av nedsmulat hårdbröd eller tunnbröd i fil eller mjölk
   Sammansättningar: filbryta