e - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Appendix:Varianter/e.

e

U+0065
LATIN SMALL LETTER E

e

1. gemen bokstav som förekommer i många varianter av det latinska alfabetet; versal variant: E
2. (matematik) det tal sådant att en funktion f ( x ) = e x {\displaystyle f(x)=e^{x}\,} har derivatan f ′ ( x ) = e x {\displaystyle f'(x)=e^{x}\,} ; ett irrationellt tal som är basen till den naturliga logaritmen
   e = lim x → ∞ ( 1 + 1 / x ) x = lim x → 0 ( 1 + x ) 1 / x ≈ 2 , 718282 {\displaystyle e=\lim _{x\rightarrow \infty }{(1+1/x)^{x}}=\lim _{x\rightarrow 0}{(1+x)^{1/x}}\approx 2,718282}

e

1. (apokopiskt, vardagligt) kortform av är; böjningsform av vara
   Användning: Vardagligt i talkspråk och chattspråk.
   Varianter: ä
   Etymologi: Av fornnordiska e i samma betydelse.

e

1. (musik) ton med frekvens nära 329,63 · 2_n_ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med dississ och fess
   Sammansättningar: E-dur, e-moll
   Vanliga konstruktioner: ettstrukna e, femstrukna e, fyrstrukna e, trestrukna e, tvåstrukna e

e

1. och

e

1. och

e

1. och

e

1. och

e

1. (sydlig) han

Tabell över artiklar

e

1. en, ett; obestämd artikel (singular) för neutrum i nominativ, ackusativ och dativ

Etymologi: Av fornlågfrankiska ēn, av urgermanska *ainaz, av urindoeuropeiska *ójnos

e

1. och

e

1. och

e

1. och (framför ord som börjar med ett i-ljud)

e

1. och