fart - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av fart 1-2. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | fart | farten | farter | farterna |
| Genitiv | farts | fartens | farters | farternas |
fart
- (fysik) absolutbeloppet av hastigheten; hastigheten utan angiven riktning; skalär storhet som anger ändring i position i rummet per tidsenhet; positionens derivata med avseende på tid
Bilen körde med hög fart. - (allmänt) hur långt något förflyttar sig under en angiven tidsperiod, eller hur fort något sker
- (endast i grundform) intensiv aktivitet
Det var fart i henne idag! - (ålderdomligt) färd
Etymologi: Sedan yngre fornsvenska fart (”färd; hast”), av lågtyska vart (”fart; färd”) av lågtyska varen (”fara”). Även besläktat med färd.
Besläktade ord: fartig
Sammansättningar: avfart, fartbegränsning, fartblind, fartfylld, infart, påfart, sjöfart, snigelfart, toppfart, utfart, överfart
Fraser: fart och fläkt, sätta fart, vara i farten
| Böjningar av fart | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | fart | farts |
| Genitiv | fart's | farts' |
fart
- (vardagligt) fis, fjärt, prutt
Synonymer: air biscuit, barking spider, beef, biological warfare, blowoff, bottom burp, botty burp, butt burp, curmurring, emission, feist, fise, fist, flatulence, flatus, guff, poot, raspberry tart (Cockney-rimslang), toot, trouser cough, whooper, wind
| Böjningar av fart | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | fart | farts | fart |
| Preteritum | ◀ | farted | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | farted | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | farting, vard. fartin' | ▶ |
fart
- (vardagligt) prutta
Synonymer: flatulate, break wind, cut the cheese, pass gas