fin - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Fin.

fin

  1. (ISO 639-2) kod för språket finska
  2. (ISO 639-3) kod för språket finska
Böjningar av fin Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämdsingular Utrum fin finare
Neutrum fint
Bestämdsingular Maskulinum fine finaste
Alla fina
Plural fina
Predikativt
Singular Utrum fin finare finast
Neutrum fint
Plural fina
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning fint

fin

  1. av hög kvalitet: fin mat; (i sammansättningar) som passar till festliga sammanhang: finskor, finporslin, finklädd; om en person som anses framstående eller god karaktär: en fin människa; allmänt om något positivt
    På det här konditoriet serveras enbart de finaste chokladtryfflar.
    Jag ska gå på finmiddag med min pojkvän.
    Du är en fin kille, du.
    Hon har en så himla fin klänning.
    Synonymer: förträfflig, högklassig, utmärkt, ypperlig
    Antonymer: ofin, ful
    Sammansättningar: finbesök, finfördela, finkrog, finkultur, finlemmad, finmaskig, finsmakare
  2. om något litet eller delikat, särskilt vanligt i sammansättningar: finmaskig, finjustera, finmekanisk; i mer abstrakt betydelse: fin ironi; mycket tunn
    Mekaniken i den här klockan är ytterst fin.
    Det är en mycket fin skillnad mellan demokrati och populism.
    Synonymer: delikat, liten, raffinerad (om abstrakt betydelse)
    Antonymer: grov
    Sammansättningar: finfördela, finhacka, finkalibrig, finmaskig, finmotorik
  3. om något som har hög social ställning
    Hon är en fin flicka som aldrig slåss eller svär.
    Synonymer: förnäm, väluppfostrad
    Antonymer: gemen, ouppfostrad
  4. (förortssvenska, om personer och kroppsdelar) snygg, vacker
    Asså shit, hon e çok fin jaow.
    Ja ska inte ljuga, hans gött e fett fin.

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Etymologi: Av fornsvenska fin, av latinska finis (”slut, det högsta, gräns”).[1]

Besläktade ord: förfina

Se även: belevad, chic, delokat, distingerad, elegant, flott förfining, förnäm, gracil, gåbortsklädd, liten, läcker, mjäll, passande, putsad, prydlig, skarp, smal, smärt, snygg, spenslig, spinkig, späd, stilig, städad, tunn, vass, välklädd, välsmakande, välvårdad

fin

  1. fin

fin

  1. fin
Böjningar av fin Singular Plural
Nominativ fin fins
Genitiv fin's fins'

fin

  1. fena

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Homofoner: Finn

Böjningar av fin Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens fin fins fin
Preteritum ◀ finned ▶
Perfektparticip ◀ finned ▶
Presensparticip ◀ finning, vard. finnin' ▶

fin

  1. (transitivt) ta bort fenorna på en fisk, haj etc.
Böjningar av fin Singular Plural
Maskulinum fin fins
Femininum fine fines
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

fin

  1. fin; ej grov
Böjningar av fin Singular Plural
Femininum fin fins

fin f

  1. slut
  2. döden

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Etymologi: Av medelfranska fin, av fornfranska fin, av latinska finis (”slut, det högsta, gräns”).[1]

Besläktade ord: finir

Böjningar av fin Singular Plural
utrum
Nominativ fin finnen

fin

  1. (biologi) fena

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Homofoner: Fin

fin

  1. fin
Böjningar av fin Singular Plural
Maskulinum fin fines

fin

  1. slut
  2. syfte

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Etymologi: Av latinska fin.[2]

Besläktade ord: finir

Fraser: al fin, en fin, fin de semana, por fin

  1. 1 2 Svenska Akademiens ordbok: "fin"
  2. ↑ Wiktionary på engelska "fin"