girig - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av girig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämdsingular | Utrum | girig | girigare | |
| Neutrum | girigt | |||
| Bestämdsingular | Maskulinum | girige | girigaste | |
| Alla | giriga | |||
| Plural | giriga | |||
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | girig | girigare | girigast |
| Neutrum | girigt | |||
| Plural | giriga | |||
| Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
| Adverbavledning | girigt |
girig
- som har ett överdrivet begär att förvärva pengar och andra ägodelar
Den girige samlar penningar och ägodelar, men inte för att njuta av dem; hans lycka består blott i ägandet. - som häftigt åstundar
Efter den långa marschen genom öknen drack han girigt av det vatten som räcktes honom.
Synonymer: lysten (efter något)
Besläktade ord: begära, gir, giri, girighet, girligen, girnas, gärna
Etymologi: Oklar. Fornsvenska girugher; jfr tyska, nederländska gierig, fornhögtyska Giri och urgermanska girį̄.
Sammansättningar: girigbuk, hämndgirig, vetgirig
som har överdrivet habegär