grov - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av grov | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämdsingular | Utrum | grov | grövre | |
| Neutrum | grovt | |||
| Bestämdsingular | Maskulinum | grove | grövste | |
| Alla | grova | grövsta | ||
| Plural | grova | |||
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | grov | grövre | grövst |
| Neutrum | grovt | |||
| Plural | grova | |||
| Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
| Adverbavledning | grovt |
grov
- uttal: gruːv
- om föremål som är ojämnt eller obearbetat: grov yta; om företeelser och föremål som är oförfinade eller förknippad med stor ansträngning: grovarbete
Det nysågade timret hade en grov yta full av stickor.
Synonymer: sträv - som har stor tjocklek, oftast om avlånga föremål: grov pinne, grovt skaft
Synonymer: tjock, bred, kraftig
Besläktade ord: grovlek
Sammansättningar: grovarbete, grovarbetare, groventré, grovgöra, grovjobb, grovkornig, grovmalet
Fraser: i grova drag - ungefärligt, förenklat - som saknar hyfs eller förfining, särskilt om obscenitet
En grov karl.
Hennes grova svordomar chockade barnens föräldrar.
Synonymer: ofin, oförfinad
Etymologi: Av fornsvenska grōver, av medellågtyska grof, av fornsaxiska *grof, av urgermanska *grubaz, av urindoeuropeiska *gʰrewbʰ-. Jämför bokmål grov, nynorska grov, danska grov, nederländska grof, tyska grob, engelska gruff, litauiska grubus och serbiska grȗb.[1][2]
som är ojämnt eller obearbetat
som saknar hyfs eller förfining
- ↑ Svenska Akademiens ordbok: "grov"
- ↑ Wiktionary på engelska "Reconstruction:Proto-Germanic/grubaz"