häll - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även hall och håll.

Böjningar av häll	Singular	Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	häll	hällen	hällar	hällarna
Genitiv	hälls	hällens	hällars	hällarnas
Som förled i sammansättningar används häll- eller hälle-.

häll

(geologi) plats där berggrunden är synlig och därmed inte är täckt av jordlager, bebyggelse eller växtlighet
Synonymer: berghäll
Sammansättningar: berghäll, hällberg, hälleberg, hällmark, hällmålning, hällristning
större, slät, skivliknande tillhuggen sten (särskilt använd för olika praktiska ändamål)
Sammansättningar: gravhäll, spishäll
större, slät skiva av annat material
Sammansättningar: järnhäll, keramikhäll
samling av plattor för matlagning
spis

häll