hal - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av hal | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämdsingular | Utrum | hal | halare | |
| Neutrum | halt | |||
| Bestämdsingular | Maskulinum | hale | halaste | |
| Alla | hala | |||
| Plural | hala | |||
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | hal | halare | halast |
| Neutrum | halt | |||
| Plural | hala | |||
| Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
| Adverbavledning | (halt)? |
hal
- (om en yta) som man lätt kan halka på; som har liten friktion
Sammansättningar: glashal
Synonymer: glatt, halkig
Besläktade ord: halka (verb), halka (substantiv)
Fraser: halt som i hökarsle - (om en person) som är svår att förstå; som ger motstridiga signaler och lätt förvirrar folk samt drar nytta av detta
Fraser: hal som en ål
med låg friktion
- bokmål: glatt (no), hål
- danska: glat (da)
- engelska: slippery (en)
- finska: liukas (fi), niljakas (fi)
- nynorska: glatt, hål
- polska: śliski (pl)
- portugisiska: escorregadio (pt) m
- ryska: скользкий (ru) (skól'zkij)
- tyska: glatt (de)
| Böjningar av hal | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hal | hallen | haller | hallerne |
| Genitiv | hals | hallens | hallers | hallernes |
hal
- hall, sal; stort rum eller byggnad
Sammansättningar: fabrikshal, halfest, halinspektør, kongreshal, kæmpehal, lagerhal, maskinhal, montagehal, produktionshal, ridehal, rådhushal, slagtehal, sportshal, svømmehal, udstillingshal, vaskehal, værkstedshal
hal
- (djur) fisk