kanin - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Kanin_(Oryctolagus cuniculus)_

kanin

1. en art (Oryctolagus cuniculus) inom däggdjursfamiljen harar (Leporidae); individ av arten kanin
   Synonymer: europeisk kanin, vildkanin
2. (däggdjur) individ av ett flertal olika arter inom däggdjursfamiljen harar (Leporidae)
   Hyponymer: tamkanin
   Hyperonymer: hardjur
3. (militärslang) volontär
4. (förortsslang) en miljon kronor[1]

Etymologi: Av medellågtyska kanīn, av fornfranska connin, av latinska cunīculus (”kanin”),[2] av grekiska κύνικλος (”kýniklos”), troligen av iberiskt ursprung[3] - jämför untxi (”kanin”) på baskiska och conchair (”vinthund”) på mozarabiska. Den ursprungliga termen "håla" övergick till "kanin" eller vice versa.

Sammansättningar: angorakanin, försökskanin, hermelinkanin, kaninavel, kaninbur, kaninhoppning, kaninhåla, kaninmössa, kaninpäls, kaninras, kaninunge, kaninuppfödare, köttkanin, rexkanin, tamkanin, vildkanin

1. + 2. däggdjur

• azerbajdzjanska: dovşan (az)
• baskiska: untxi (eu)
• bosniska: kunić, zec
• danska: kanin (da)
• engelska: coney (en), rabbit (en)
• esperanto: kuniklo
• finska: kani (fi), kaniini (fi)
• franska: lapin (fr) m
• färöiska: kanin
• georgiska: კურდღელი (ka)
• grönländska: kaniina
• indonesiska: kelinci (id)
• iriska: coinín (ga)
• isländska: kanína (is) f
• italienska: coniglio (it) m
• japanska: 兎 (ja) (うさぎ (ja), usagi)
• lakota: maštíŋča
• latin: cuniculus (la) m
• lulesamiska: kanijnna
• meänkieli: kanini
• nederländska: konijn (nl) n
• nordsamiska: kaniidna
• polska: królik (pl) m
• portugisiska: coelho (pt)
• ryska: кролик (ru) m
• spanska: conejo (es) m
• svensk romani: skräjdo u
• sydsamiska: kaanine
• thai: กระต่าย (th) (kratàai)
• tibetanska: ཡོས (yos)
• turkiska: ada tavşanı (tr)
• tyska: Kaninchen (de) n
• ungerska: nyúl (hu)

kanin

1. kanin

2. ↑ https://polistidningen.se/2024/04/du-ska-vara-som-min-lillebror/

3. ↑ Svensk ordbok: "kanin"

4. ↑ Svenska Akademiens ordbok: "kanin"