kontext - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av kontext | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kontext | kontexten | kontexter | kontexterna |
| Genitiv | kontexts | kontextens | kontexters | kontexternas |
kontext
- det som något hör ihop med
Försök se prishöjningarna på mjölk i böndernas kontext.
Synonymer: sammanhang
Jämför: situation
Besläktade ord: kontextualisera, kontextuell
Sammansättningar: bredkontext, kontextfri, smalkontext
Se även: världsbild
sammanhang, situation