krackelera - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av krackelera | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | krackelera | krackeleras |
| Presens | krackelerar | krackeleras |
| Preteritum | krackelerade | krackelerades |
| Supinum | krackelerat | krackelerats |
| Imperativ | krackelera | – |
| Particip | ||
| Presens | krackelerande, krackelerandes | |
| Perfekt | krackelerad |
krackelera
- spricka, få sprickbildning
- (konst) ge något föremål ett nät av fina sprickor
- (bildligt) börja upplösas eller falla sönder
2011 (14 dec): Dansk statsminister sur på "Borgen" (Helsingborgs Dagblad):
Men så krackelerar idyllen och stress, skilsmässa och en psykisk sjuk dotter blir följden.
Besläktade ord: krackelering, krackelyr