månen - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

månen

månen (2)

1. böjningsform av måne
2. (astronomi, överfört) planeten jordens naturliga satellit; Luna
   Neil Armstrong var första människan på månen.
   Synonymer: tunglet (dialektalt)
3. böjningsform av mån

jordens måne

• amhariska: ጨረቃ (am) (č̣äräḳa)
• armeniska: Լուսին (Lusin)
• asturiska: Lluna (ast) f
• engelska: Moon (en)
• esperanto: Luno (eo)
• estniska: Kuu (et)
• finska: Kuu (fi)
• fornengelska: mōna m
• fornkyrkoslaviska: мѣсѧць m (měsęcĭ)
• fornpersiska: 𐎶𐎠𐏃 (māha)
• fornöstslaviska: мѣсѧць m (měsęcĭ)
• franska: Lune (fr) f
• färöiska: mánin m
• galiciska: Lúa (gl) f
• hebreiska: יָרֵחַ‎ (he) m (yaréakh), לְבָנָה‎ (he) f (l'vaná)
• hindi: चन्द्रमा (hi) m (candramā), चंद्रमा (hi) m (candramā), चांद m (cānd), चंद्र (hi) m (candra)
• isländska: tunglið n, máninn m
• jiddisch: לבֿנה‎ f (levone), לעוואָנע‎ f (levone)
• klassisk grekiska: Σελήνη (Selḗnē), Μήνη f (Mḗnē)
• lågskotska: Mune
• nepali: चन्द्रमा (ne) (candramā)
• persiska: ماه‎ (fa) (mâh), قمر‎ (fa) (qamar)
• polska: Księżyc (pl) m
• portugisiska: Lua (pt) f
• ryska: Луна (ru) f (Luná)
• sanskrit: चन्द्र (sa) m (candra)
• skotsk gäliska: Gealach f
• spanska: Luna (es) f
• turkiska: Ay (tr)
• tyska: Mond (de) m
• ungerska: Hold (hu)
• uzbekiska: Oy