mark - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även märk och Mark.

mark

1. det som man går på utomhus; jordyta
   Jag tappade min plånbok på marken.
   Löven dalade sakta till den släta marken.
   kuperad mark
   Jag ska gräva en grop i marken.
2. landområde (i naturtillstånd) (ofta med avseende på naturförhållanden) (även bildligt)
   Det har .. gällt att bearbeta opinionen bland personalen, och den är hårdbruten mark. WÄGNER Norrt. 96 (1908).
   skog och mark
   skogig mark
3. mark (ovan) betraktat som någons egendom
   Området mellan vägen och ån är min mark.
   Det är förbjudet att på stadens vida marker ...
4. (ålderdomligt) tecken, märke, bevis
5. (kortspel) tecken om vilken färg man är stark eller svag i
6. (måttenheter) viktenhet (för mynt och handel)
7. (valutor) benämning på den tidigare valutan i olika utländer (bl.a. i Finland och Tyskland innan de bytte till euro) och förr även i Sverige
   Jag växlar in alla mina mark.
8. märken som representerar vinst och förlust; spelmark
   Jag blev av med alla mina marker, och således alla mina satsade pengar.

Etymologi: Av fornsvenska mark. Jämför fornvästnordiska mǫrk. Av urgermanska *markō, av urindoeuropeiska *marǵ- (“kant, gräns”). Rotbesläktat med latinets margo (“gräns, kant”), forniriska mruig, bruig (“gräns, gränsland”).

Synonymer: jord, ägor

Hyponymer: allmänningsmark, backmark, barmark, barmark, betesmark, betmark, bymark, bärmark, eremark, fastmark, finnmark, fjällmark, fäladsmark, fämark, fårmark, gatumark, grusmark, gräsmark, hagmark, hedmark, hemmansmark, häradsmark, ismark, jaktmark, kalmark, kulturmark, lappmark, ljungmark, momark, moränmark, mossmark, myrmark, odlingsmark, rismark, sankmark, skogsmark, slåttermark, stadsmark, stäppmark, sumpmark, svedjemark, tomtmark, torvmark, träskmark, utmark, vildmark, älgmark, åkermark, ödemark, överloppsmark

Sammansättningar: markanalys, markartilleri, markbereda, markbiologi, markblotta, markboll, markbrand, markbyggare, markflora, markfuktighet, markfynd, markfågel, markförbättring, markförsämring, markförsök, markgrav, markhyra, markjord, markkrypare, markköpare, marklag, markledes, marklinje, markluft, marklära, marklöpare, markområde, markpersonal, markreaktion, markrullare, markruta, markränta, markråtta, marksida, markskada, markskikt, markskott, markskydd, markskäl, markslag, markspaning, markstrid, markstudium, markstyrka, marktemperatur, marktorn, marktrupp, marktrång, marktäcke, markupplåtelse, markvatten, markvegetation, markvid, markvinning, markvittring, markväg, markvärde, markvärme, markvätska, markväxt, markvård, markyta, markägare

Fraser: i skog och mark, kasta till marken, minerad mark, slå till marken

Se även: ägovidd

man går på

• engelska: ground (en)
• finska: maa (fi), maaperä (fi)
• japanska: 地面 (ja)
• katalanska: sòl (ca)
• spanska: suelo (es)
• turkiska: yer (tr), zemin (tr)
• tyska: Boden (de) m, Erde (de) f

valuta

• engelska: mark (en)
• finska: markka (fi)
• franska: mark (fr)
• lettiska: marka, mārka
• turkiska: mark (tr)
• tyska: Mark (de) f

mark mf [1–3], m [4]

1. mark, land, backe, område
2. (måttenheter) mark (viktenhet)
3. (valutor) mark (mynt)
4. (djur) mask
   Denne utdødde marken var dekket med plater og forskere ble nysgjerrige på hvordan den beveget seg.
   Den här utdöda masken var täckt med plattor och forskarna blev nyfikna på hur den rörde sig.
   Varianter: makk
   Sammansättningar: meitemark

mark

1. märke
2. fläck
3. (valutor) mark, tidigare valutor i Tyskland och Finland
4. (ålderdomligt) mindre stycke land, mark eller rike
   1954: Sagan om de två tornen, J.R.R. Tolkien:
   There dwells Théoden son of Thengel, King of the Mark of Rohan.
5. plats
   On your mark! Get set! Go!
   Klara, färdiga, gå!

mark

1. markera
   I will mark this spot.
2. märka, sätta märke på
3. bedöma, rätta (skolarbeten, prov), betygsätta

mark

1. (sport) mål