mun - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Böjningar av mun | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | mun | munnen | munnar | munnarna |
Genitiv | muns | munnens | munnars | munnarnas |
Not: som efterled i adjektiv- och adverbsammansättningar används -mynt |
Människans mun när den är stängd
mun
- (anatomi) den kroppsdel hos människan och djur genom vilken mat intas och ljud avges
Tugga inte med öppen mun.
Mamman fick en puss mitt på munnen.
Synonymer: munhåla, munöppning
Sammansättningar: munskydd, munvatten - öppning (i ett föremål) vilken liknar en öppen mun (kroppsdel)
Synonymer: mynning - tal, uttryckssätt
Med en mun förnekade barnen att de haft någonting att göra med det trasiga fönstret.
Besläktade ord: muntlig
Etymologi: Av fornsvenska munder, av fornnordiska munnr, av urgermanska *munþaz, av en urindoeuropeisk rot med betydelsen "att tugga". Besläktat med isländska munnur, norska munn, engelska mouth, tyska Mund och latinska manducare "att tugga" (franska manger, "att äta").
kroppsdel
- afrikaans: mond (af)
- arabiska: فم (ar) m (fam)
- asturiska: boca (ast) f
- azerbajdzjanska: ağız (az)
- baskiska: aho (eu)
- bokmål: munn (no) m
- bosniska: usta n pl
- burmesiska: ပါးစပ် (my) (pa:cap)
- danska: mund (da) u
- engelska: mouth (en)
- estniska: suu (et)
- finska: suu (fi)
- fornnordiska: munnr
- franska: bouche (fr) f
- frisiska: mûle
- färöiska: munnur (fo) m
- grekiska: στόμα (el)
- hebreiska: פֶּה (he) m (pe)
- indonesiska: mulut (id)
- iriska: béal (ga) m
- isländska: munnur (is) m
- italienska: bocca (it) f
- japanska: 口 (ja) (くち, kuchi)
- jiddisch: מויל n (moyl)
- khmer: មាត់ (km) (mŏət)
- koreanska: 입 (ko) (ip)
- krimtatariska: ağız
- ladino: boka f, בוקה f
- lettiska: mute (lv)
- litauiska: burna (lt)
- meänkieli: suu
- nederländska: mond (nl) m
- nordsamiska: njálbmi
- nynorska: munn m
- polska: jama ustna (pl) f hos människan, jama gębowa f hos djur, usta (pl) pl hos människan, buzia (pl) f vardagligt, gęba (pl) f vardagligt, pysk (pl) m hos djur eller nedsättande hos människor, morda (pl) f hos djur eller nedsättande hos människor
- portugisiska: boca (pt)
- rumänska: gură (ro)
- ryska: рот (ru)
- somaliska: af (so)
- spanska: boca (es)
- svensk romani: mojj u
- thai: ปาก (th) (bpàak)
- tibetanska: ཁ (kha)
- tigrinska: አፍ (ʾäf)
- tiwi: irubudara
- tjeckiska: ústa (cs)
- tok pisin: maus
- turkiska: ağız (tr)
- tyska: Mund (de) m, Maul (de) n, Schnauze (de) f
- ungerska: száj (hu)
- urdu: مکھ m (mukh)
- venetianska: boca (vec) f
- zhuang: bak
mun
mun
- (talspråk, dialektalt) böjningsform av minä
mun m
Tabell över pronomen
Personligapronomen | Nominativ | Ackusativ /Genitiv | Illativ | Lokativ | Komitativ | Essiv |
---|---|---|---|---|---|---|
1:a personsingular | mun, mon | mu | munnje | mus | muinna | munin |
2:a personsingular | don | du | dutnje | dus | duinna | dunin |
3:e personsingular | son,dat | su,dan | sutnje,dasa | sus,das | suinna,dainna | sunin,danin |
1:a persondual | moai | munno | munnuide | munnos | munnuin | munnon |
2:a persondual | doai | dudno | dudnuide | dudnos | dudnuin | dudnon |
3:e persondual | soai,dat | sudno,daid | sudnuide,daidda | sudnos,dain | sudnuin,daiguin | sudnon,danin |
1:a personplural | mii | min | midjiide | mis | minguin | minin |
2:a personplural | dii | din | didjiide | dis | dinguin | dinin |
3:e personplural | sii,dat | sin,daid | sidjiide,daidda | sis,dain | singuin,daiguin | sinin,danin |
mun