omen - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Omen.

Böjningar av omen Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ omen omenet omen omenen
Genitiv omens omenets omens omenens

omen

  1. förebud eller tecken på något
    Synonymer: järtecken, varsel
    Besläktade ord: ominös
    Se även tesaurus: Underlighet, Förhoppning, Varning, Beteckning, Förebud, Föregångare

järtecken

omen n

  1. omen, järtecken
    Synonymer: jærtegn
Böjningar av omen Singular Plural
Nominativ omen omens
Genitiv omen's omens'

omen

  1. omen, järtecken
    Besläktade ord: ominous
Böjningar av omen Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens omen omens omen
Preteritum omened
Perfektparticip omened
Presensparticip omening, vard. omenin'

omen

  1. förebåda

omen n

  1. omen, järtecken

omen m

  1. omen, järtecken