person - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Person.
| Böjningar av person 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | person | personen | personer | personerna |
| Genitiv | persons | personens | personers | personernas |
person u
- uttal: pærˈsuːn, pæʂˈuːn
- en människa
Varianter: pers (både för singular och plural)
Sammansättningar: biperson, civilperson, försöksperson, huvudperson, mansperson, myndighetsperson, nyckelperson, personbeskrivning, personbevis, personbil, personbiljett, personbästa, persondator, persongalleri, personkult, personfråga, personfärja, personkemi, personkonto, personkännedom, personnamn, personnummer, personregister, personskada, personskildring, personsökare, persontrafik, persontåg, personuppgift, personvagn, personval, personvåg
Fraser: i egen hög person, juridisk person - (lingvistik) grammatisk böjningskategori som skiljer mellan den/de talande (första person), den/de tilltalade (andra person) eller den/de omtalade (tredje person)
Varianter: pers. (förkortning)
Sammansättningar: personböjning, personkongruens
Fraser: första person, andra person, tredje person
Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet.[1] Av latinska persōna, "människa", av "karaktär", "personlighet", "roll", ursprungligen "ansiktsmask"; av oklart ursprung, möjligen ett lån från etruskiska phersu, "mask", och/eller besläktat med grekiska Persefone.[2][3]
Besläktade ord: persona, personage, personal, personalia, personalism, personifiera, personlig, personlighet
människa
- amhariska: ሰው
- bokmål: person (no) m
- bulgariska: човек (bg) (čovek)
- danska: person (da) u
- engelska: person (en)
- esperanto: persono (eo)
- finska: henkilö (fi)
- franska: personne (fr) f
- georgiska: პიროვნება, პირი (ka), ადამიანი (ka), პერსონა
- haitisk kreol: moun
- indonesiska: orang (id)
- iriska: pearsa
- italienska: persona (it)
- kroatiska: osoba (hr) f
- nederländska: persoon (nl) m
- nynorska: person m
- polska: osoba (pl) f
- portugisiska: pessoa (pt) f
- ryska: человек (ru), личность (ru) f, лицо (ru), особа (ru), персона (ru)
- spanska: persona (es) f
- swahili: mtu (sw)
- tigrinska: ሰብ
- tyska: Person (de) f
grammatisk term
- bokmål: person (no) m
- danska: person (da) u
- engelska: person (en)
- franska: personne (fr) f
- iriska: pearsa
- nederländska: persoon (nl) m
- nynorska: person m
- polska: osoba (pl) f
- portugisiska: pessoa (pt) f
- ryska: лицо (ru)
- tyska: Person (de) f
| Böjningar av person | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | person | personen | personer | personene |
| Genitiv | persons | personens | personers | personenes |
person
- person (människa)
- grammatisk person
| Böjningar av person | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | person | personen | personer | personerne |
| Genitiv | persons | personens | personers | personernes |
person
- person (människa)
- grammatisk person
| Böjningar av person | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | person | people, persons |
| Genitiv | person's | people's, persons' |
person
- uttal: ˈpɜː(ɹ)sən
- person (människa)
Sammansättningar: chairperson, layperson, salesperson, spokesperson
Fraser: in person - grammatisk person
Besläktade ord: persona, personage, personal, personality, personate, personification, personify, personnel
person
- böjningsform av perso
| Böjningar av person | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | person | personen | personar | personane |
person