ropa - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även гора.
| Böjningar av ropa | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | ropa | ropas |
| Presens | ropar | ropas |
| Preteritum | ropade | ropades |
| Supinum | ropat | ropats |
| Imperativ | ropa | – |
| Particip | ||
| Presens | ropande, ropandes | |
| Perfekt | ropad |
ropa
- uttal: ˈruːˌpa
- säga något med stark röst för att det ska höras på avstånd större än vid vanliga samtal
1914 Selma Lagerlöf: Kejsaren av Portugallien: Ja, kanske det finns någon annan här, som kan ropa ut varorna en stund, medan Jöns vilar sej? sa då riksdagsmannen.
Han ropade åt barnen att det var dags att äta.
Sammansättningar: ropare, inropare
Av fornsvenska rōpa, äldst: vanrykta - isländska hrópa det samma, danska raabe, ropa; jämte växelformen fornsvenska röpa, vanrykta = isländska hrǿpa det samma, danska røbe, förråda, uppenbara, i äldre danska också 'tillrättavisa, anklaga'; motsvarande fornsaxiska hrôpan starkt verb, ropa, fornhögtyska ruofan (tyska rufen), fornengelska hrópan det samma, jämte gotiska hrôpjan svagt verb (det senare = fornsvenska röpa osv) Betydelsen 'vanrykta' verkar vara inhemskt nordisk; den av 'ropa' beror väl på inflytande från tyskan.[1]
ropa
| Böjningar av ropa | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Femininum | ropa | ropas |
ropa f