spik - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Böjningar av spik 1, 3. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ spik spiken spikar spikarna
Genitiv spiks spikens spikars spikarnas
Böjningar av spik 1 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ spik spiket spik spiken
Genitiv spiks spikets spiks spikens
Not: dialektal böjning.
Böjningar av spik 2. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ spik spiken
Genitiv spiks spikens

Några spikar

spik

  1. (kortare) metallstav, vässad i ena änden och den andra oftast försedd med platt huvud, avsedd att slås in i material med hammare, ofta för att sammanfoga två material
    Hon slog in en rostig spik i brädan.
  2. samling av spikar (1)
    Kan du hämta ett par paket spik?
  3. det att sätta bollen på första slaget på en bana i bangolf
    Gunnar slog en spik på hål fjorton.

Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Besläktade ord: spika, spikig

Sammansättningar: mässingsspik, spikhuvud, spiknykter, spikpistol, spikrak

Fraser: slå huvudet på spiken, koka soppa på en spik

Etymologi: Av fornsvenska spīker, av urgermanska *spīka-.[1]

Se även: nit, nubb, stift, nål, hammare, skruv

Se även tesaurus: Förbindelsemedel, Genomborrningsverktyg, Skärpa

metallstav

  1. Svensk etymologisk ordbok: "spik", läst 2024-12-06