sport - Wiktionary (original) (raw)

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Sport.

sport u

1. (oftast fysisk) aktivitet som ibland har tävlingsmoment och regelverk (utövad för nöjes eller hälsans skull, inte för att ha ett arbete utfört)
   Rally är en sport, men ingen idrott.
   Jämför: idrott
   Besläktade ord: sporta, sportig, sportslig
   Sammansättningar: bedömningssport, bilsport, bollsport, båtsport, e-sport, frågesport, galoppsport, hästsport, kampsport, lagsport, materialsport, motorsport, nationalsport, parasport, ridsport, skidsport, sportaffär, sportanläggning, sportartikel, sportbehå, sportbil, sportbilaga, sportbutik, sportfåne, sportjournalistik, sportkanal, sportkläder, sportseglare, sportsko, sportskytte, sportsman, timmersport, vintersport

Översättningar

• afrikaans: sport (af)
• alemanniska: Sport
• aragonska: esporte
• asturiska: deporte m
• baskiska: kirola
• bayerska: Spoat, Sport
• bislama: spot
• bokmål: idrett
• bosniska: sport
• bretonska: sport (br)
• danska: sport (da) u
• engelska: sport (en)
• esperanto: sporto
• finska: urheilu (fi)
• fornengelska: plega
• franska: sport (fr) m
• färöiska: ítrótt
• galiciska: deporte (gl) m
• hebreiska: סְפּוֹרְט (he) m (spórt)
• indonesiska: olahraga (id)
• iriska: spórt
• isländska: íþrótt (is)
• italienska: sport (it) m
• kasjubiska: szpòrt
• katalanska: esport (ca)
• korsikanska: sport
• krimtatariska: sport
• lettiska: sports
• litauiska: sportas (lt)
• polska: sport (pl)
• portugisiska: esporte (pt) m, desporto (pt) m
• spanska: deporte (es)
• tjeckiska: sport (cs)
• turkiska: spor (tr)
• tyska: Sport (de) m

sport

1. böjningsform av spörja

sport

1. sport, idrott

sport

1. sport, idrott
2. lek, tidsfördriv
3. skämt, skoj
4. grabben, kompis
   Användning: används framför allt när man tilltalar någon man känner informellt

sport

1. sporta, leka
2. ståta med

sport m

• uttal: spɔʁⓘ

1. sport, idrott

sport

1. sport, idrott

sport m

1. sport
   Besläktade ord: sportivo

sport

1. sport