trots - Wiktionary (original) (raw)
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även trotts.
trots
- fastän det finns (eller kunde tänkas finnas) ett hinder i
Det var många som kom på festen trots det dåliga vädret.
Fraser: trots att (subjunktion), till trots (postposition)
Se även: oavsett
fastän det finns ett hinder i
| Böjningar av trots 1-2 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | trots | trotset |
| Genitiv | trots | trotsets |
| Böjningar av trots 3 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | trots | trotsen |
| Genitiv | trots | trotsens |
trots
- motstånd
Vanliga konstruktioner: trots mot ngn/ngt, ngt till trots
Han hade trots i blicken. - det att i demonstrativt syfte vägra att göra något eller att göra något tvärt om
Vanliga konstruktioner: göra ngt i trots (av ngt), göra ngt i trots (mot ngn/ngt), göra ngt på trots
Han gjorde det i rent trots.
Trotset verkar aldrig ta slut. - period av trots (2)
- Lugn, trotsen går över!
Sammansättningar: sexårstrots, trotsålder
Besläktade ord: trotsa, trotsare, trotsig
motstånd
- bokmål: trass m
- engelska: defiance (en)
- finska: uhma (fi)
- isländska: þrái (is) m, þrjóska f, þverúð f
- nynorska: trass m
- polska: opór (pl) m
- portugisiska: provocação (pt), desafio (pt)
- spanska: desafío (es), provocación (es) f
- tyska: Trotz (de) m
trots
trots m
trots