Maja Bondestam | Uppsala University (original) (raw)
Papers by Maja Bondestam
Lychnos, 2018
Recension av Helena Imelda Ek, Erotic insanity. Sex and psychiatry at Vadstena asylum, Sweden 184... more Recension av Helena Imelda Ek, Erotic insanity. Sex and psychiatry at Vadstena asylum, Sweden 1849-1878 (Stockholm, 2017).
Sjuttonhundratal /, Dec 29, 2022
Hur interagerade det sena 1700-och tidiga 1800-talets stockholmare med polisväsendet? Detta under... more Hur interagerade det sena 1700-och tidiga 1800-talets stockholmare med polisväsendet? Detta undersöker Tobias Osvald i sin historiska avhandling, Stadens gränsplatser: Kungliga Poliskammaren och vardagens omstridda rum i Stockholm, 1776-1835. Poliskammaren inrättades 1776 för att främja god ordning i huvudstaden och Osvald har läst ett urval av de många polisrapporter som nu började skrivas och arkiveras vid fall av stök och förseelser. Han närmar sig Sveriges första polisorganisation och granskar små brott i fråga om uteliggande, kroghållning och renhållning för att bättre förstå ett stadsrum i förvandling. Vi får veta att hushållen under de aktuella åren blev mindre, att krogarna avskildes från hemmen, hur orenligheter betvingades, och hur de privata gårdarna avgränsades från gatan. Stockholm delades upp, gränser blev viktigare än förr och vissa verksamheter och individer hamnade utanför godtagna sfärer, rum och möten. "Under perioden går det att följa hur en relativt öppen stad med öppna hus gradvis slöt sig och lämnade enskilda individer exponerade" (s. 291). Stockholm framstår i skiftet mellan 1700-och 1800-tal som hårt reglerat av tidscheman och bestämmelser om vem som fick vara på vilken plats, vid vilken tid och i vilket ärende. Att hälsa på hos en vän och ta ett glas öl var potentiellt brottsligt och om det uppmärksammades av ordningsmakten kunde straffet bli böter, fängelse eller indragna rättigheter. När polisbetjäningen exempelvis fick nys om att några långväga gäster efter en begravning blivit kvar hos änklingen i Stockholm över natten utreddes den otillbörliga vistelsen omedelbart, brottslingar identifierades och straff utmättes. Avhandlingen diskuterar flera liknande småbrott och Osvald har analyserat inte mindre än 3 200 fall. Det rör sig om krogverksamhet i lokaler som saknade rätt skylt vid dörren, kortspel i någon källare,
Exceptional Bodies in Early Modern Culture, 2020
From frightening beast to primitive stage : On the normalization of the monstrous body in Swedish... more From frightening beast to primitive stage : On the normalization of the monstrous body in Swedish medicine
Avhandlingsrecension;Tove Paulsson Holmberg, Onaturlig fodelse: Johan von Hoorn och det obstetris... more Avhandlingsrecension;Tove Paulsson Holmberg, Onaturlig fodelse: Johan von Hoorn och det obstetriska dilemmat 1680-1730
Respons Recensionstidskrift For Humaniora Och Samhallsvetenskap, 2014
En konsoverskridare fran 1800-talet berattar : Recension av Inger Littberger Caisou-Rousseau, The... more En konsoverskridare fran 1800-talet berattar : Recension av Inger Littberger Caisou-Rousseau, Therese Andreas Bruce: En sallsam historia fran 1800-talet – Levnadsberattelse, brev och verser med inledning och kommentarer (Makadam, 2013)
Historisk Tidskrift, 2012
Drawing on a rich array of textual and visual primary sources, including medicine, satires, play ... more Drawing on a rich array of textual and visual primary sources, including medicine, satires, play scripts, dictionaries, natural philosophy, and texts on collecting wonders, this book provides a fresh perspective on monstrosity in early modern European culture. The essays explore how exceptional bodies challenged social, religious, sexual and natural structures and hierarchies in the sixteenth, seventeenth and early eighteenth centuries and contributed to its knowledge, moral and emotional repertoire. Prodigious births, maternal imagination, hermaphrodites, collections of extraordinary things, powerful women, disabilities, controversial exercise, shapeshifting phenomena and hybrids are examined in a period before all varieties and differences became normalized to a homogenous standard. The historicizing of exceptional bodies is central in the volume since it expands our understanding of early modern culture and deepens our knowledge of its specific ways of conceptualizing singulariti...
In this essay, the value of monsters and prodigies is examined in relation to seventeenth-century... more In this essay, the value of monsters and prodigies is examined in relation to seventeenth-century learned reflection and the German-Swedish intellectual Johannes Schefferus. Earlier research on the positive meaning of wonders has highlighted the Augustinian tradition of reading prodigious bodies as reminders of God’s presence. Schefferus himself emphasized a cultural heritage in which strange and thought-provoking bodies were considered educational and morally enhancing. A monstrous birth and a boy with a prodigious appearance thus functioned as a teacher of virtue, a guiding example and an object of contemplation. For Schefferus, this pedagogical and moral potential was the reason why such a body should be displayed and remembered through museums, histories, books and images.
Crossroads of Knowledge, 2016
Lychnos, 2018
Recension av Helena Imelda Ek, Erotic insanity. Sex and psychiatry at Vadstena asylum, Sweden 184... more Recension av Helena Imelda Ek, Erotic insanity. Sex and psychiatry at Vadstena asylum, Sweden 1849-1878 (Stockholm, 2017).
Sjuttonhundratal /, Dec 29, 2022
Hur interagerade det sena 1700-och tidiga 1800-talets stockholmare med polisväsendet? Detta under... more Hur interagerade det sena 1700-och tidiga 1800-talets stockholmare med polisväsendet? Detta undersöker Tobias Osvald i sin historiska avhandling, Stadens gränsplatser: Kungliga Poliskammaren och vardagens omstridda rum i Stockholm, 1776-1835. Poliskammaren inrättades 1776 för att främja god ordning i huvudstaden och Osvald har läst ett urval av de många polisrapporter som nu började skrivas och arkiveras vid fall av stök och förseelser. Han närmar sig Sveriges första polisorganisation och granskar små brott i fråga om uteliggande, kroghållning och renhållning för att bättre förstå ett stadsrum i förvandling. Vi får veta att hushållen under de aktuella åren blev mindre, att krogarna avskildes från hemmen, hur orenligheter betvingades, och hur de privata gårdarna avgränsades från gatan. Stockholm delades upp, gränser blev viktigare än förr och vissa verksamheter och individer hamnade utanför godtagna sfärer, rum och möten. "Under perioden går det att följa hur en relativt öppen stad med öppna hus gradvis slöt sig och lämnade enskilda individer exponerade" (s. 291). Stockholm framstår i skiftet mellan 1700-och 1800-tal som hårt reglerat av tidscheman och bestämmelser om vem som fick vara på vilken plats, vid vilken tid och i vilket ärende. Att hälsa på hos en vän och ta ett glas öl var potentiellt brottsligt och om det uppmärksammades av ordningsmakten kunde straffet bli böter, fängelse eller indragna rättigheter. När polisbetjäningen exempelvis fick nys om att några långväga gäster efter en begravning blivit kvar hos änklingen i Stockholm över natten utreddes den otillbörliga vistelsen omedelbart, brottslingar identifierades och straff utmättes. Avhandlingen diskuterar flera liknande småbrott och Osvald har analyserat inte mindre än 3 200 fall. Det rör sig om krogverksamhet i lokaler som saknade rätt skylt vid dörren, kortspel i någon källare,
Exceptional Bodies in Early Modern Culture, 2020
From frightening beast to primitive stage : On the normalization of the monstrous body in Swedish... more From frightening beast to primitive stage : On the normalization of the monstrous body in Swedish medicine
Avhandlingsrecension;Tove Paulsson Holmberg, Onaturlig fodelse: Johan von Hoorn och det obstetris... more Avhandlingsrecension;Tove Paulsson Holmberg, Onaturlig fodelse: Johan von Hoorn och det obstetriska dilemmat 1680-1730
Respons Recensionstidskrift For Humaniora Och Samhallsvetenskap, 2014
En konsoverskridare fran 1800-talet berattar : Recension av Inger Littberger Caisou-Rousseau, The... more En konsoverskridare fran 1800-talet berattar : Recension av Inger Littberger Caisou-Rousseau, Therese Andreas Bruce: En sallsam historia fran 1800-talet – Levnadsberattelse, brev och verser med inledning och kommentarer (Makadam, 2013)
Historisk Tidskrift, 2012
Drawing on a rich array of textual and visual primary sources, including medicine, satires, play ... more Drawing on a rich array of textual and visual primary sources, including medicine, satires, play scripts, dictionaries, natural philosophy, and texts on collecting wonders, this book provides a fresh perspective on monstrosity in early modern European culture. The essays explore how exceptional bodies challenged social, religious, sexual and natural structures and hierarchies in the sixteenth, seventeenth and early eighteenth centuries and contributed to its knowledge, moral and emotional repertoire. Prodigious births, maternal imagination, hermaphrodites, collections of extraordinary things, powerful women, disabilities, controversial exercise, shapeshifting phenomena and hybrids are examined in a period before all varieties and differences became normalized to a homogenous standard. The historicizing of exceptional bodies is central in the volume since it expands our understanding of early modern culture and deepens our knowledge of its specific ways of conceptualizing singulariti...
In this essay, the value of monsters and prodigies is examined in relation to seventeenth-century... more In this essay, the value of monsters and prodigies is examined in relation to seventeenth-century learned reflection and the German-Swedish intellectual Johannes Schefferus. Earlier research on the positive meaning of wonders has highlighted the Augustinian tradition of reading prodigious bodies as reminders of God’s presence. Schefferus himself emphasized a cultural heritage in which strange and thought-provoking bodies were considered educational and morally enhancing. A monstrous birth and a boy with a prodigious appearance thus functioned as a teacher of virtue, a guiding example and an object of contemplation. For Schefferus, this pedagogical and moral potential was the reason why such a body should be displayed and remembered through museums, histories, books and images.
Crossroads of Knowledge, 2016