napea — Wiccionaire (original) (raw)

Èn årtike di Wiccionaire.

Tayon-bodje latén « knaap » ‎(« gamén »), racuzinåve avou l' almand « Knabe » : efant, gamén), avou l’ cawete « -ea », mot cité dins l’ FEW 16, 336a. [1]

singulî pluriyal
napea napeas

napea omrin

  1. gamén k' avize ene miete afronté.
    • Neni, crolé napea; Eto t' novea lingaedje, Ti n' etinds nén, dji wadje, çou k' c' est ki d' fé pixh paxh. — Simon de Harlez (fråze rifondowe).
    • Waite li ptit blanc napea.
    • Louke li ptit kixhiyî napea.
    • On ptit blanc napea, k' on åreut dit "De Witte" da Ernest Claes.
  2. ome nén grand so ses pîs.
    • Si grand k' i voye esse, Toumant djus d' ses schaesses, I serè todi Assez ptit Po trover plaece Come on napea Inte les plantches d' on waxhea. — Nicolas Defrecheux (fråze rifondowe).
  3. onk ki n' fwait rén d' bon.
    • TÅTÎ. Alez froter vosse mere ås rins avou ene brike !
      BIETMÉ. - Alez è, laid tchawî !
      TÅTÎ. Alez è, ptit napea ! — Édouard Remouchamps, Tåtî l’ Pèriquî, 1884, Ake I, Sinne VII, v. 130-131 (fråze rifondowe).
  4. drole d' ome, fameus ome.
    1. ome podbon.
    2. biesse rimetowe a èn ome :
    • Li tchet s' derit e lu-minme, do tchén : "Vla on fameus napea. I pout djåzer, lu k' doet fé l' bea po-z aveur on boket d' oxhea. — Juliette Franquet (fråze rifondowe).
    • On bon fotbalisse, djans, mins nén dpus k' èn ôte; çou k' i gn a, c' est ki, aprume, ci napea, il est bea come ene andje. — Lucyin Mahin.
  5. galant d' ene comere.
    • Vén dé mi, båshele; vinoz dé mi avou vosse napea, nosse damjhele, ki dji vs deye voste aweure; u vosse målaweure. — Lucyin Mahin, Vera (fråze rifondowe).
  6. (mot d’ cwårdjeu) onk ki piede gros :
    1. (å djeu d' couyon): èn fé nou pli, dabôrd k' on-z a l' mwin. On dit eto : aveur ene dobe coye
    2. (å djeu d' piket) esse oblidjî do mete on hasse so on set.
      • Li ci k' est dobe al mwin (k' a deus hasses) est napea: i doet payî on tchiket. — Motî Haust (fråze rifondowe).
    3. (pa stindaedje) gote k' i gn a dins on ptit vere. loukîz a : noper.

w. do Levant

Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :

Li mot n’ est nén dins : C8, E34, R13

  1. Loukîz eto : Motlî da Warland, p. 153.