Ett liv fyllt av skandaler (original) (raw)

Hon f�ddes in i en f�rm�gen dansk adelsfamilj 1643. Hon dog ensam och fattig 1718. Marie Grubbes dramatiska och utsv�vande liv fick samtiden att h�pna. Men de h�rda reaktionerna s�tter fr�mst ljuset p� tidens dubbla moralbegrepp d�r kvinnor kunde straffas f�r sin livsstil, medan m�nnen gick fria.

Nog �r det m�rkligt vad man kan bli k�nd och ih�gkommen f�r! V�ra dagars skvallerpress ger varje vecka exempel p� vad folk f�retar sig. Ibland fabricera l�nga serier av rykten, men oftast �r livet sj�lvt s� fullt av �verraskningar och krumspr�ng att det ingalunda beh�ver b�ttras p�.

S� �r det nu och s� var det ocks� f�rr. Skillnaden �r kanske att d�tidens m�nniskor inte riskerade att h�ngas ut i pressen. Men deras eskapader blev k�nda �nd� via den muntliga skvallertraditionen och den har tiderna igenom aldrig varit n�dig.

En kvinna som fick uppleva sin samtids vassa �sikter var Marie Grubbe. Hon blev beryktad f�r sin sk�rlevnad och detta under en tid d� �ktenskapsbrott kunde bestraffas med d�den.

Marie Grubbe levde mellan �ren 1643 och 1718. Hon var en dansk adelsdam, gift tre g�nger, skild tv� och hade dessutom en hel rad med �lskare � vilket allt sammantaget m�ste ha h�llit samtidens intresserade fullt sysselsatta. Men det som definitivt fick Marie Grubbes belackare att kippa efter andan var hennes val av �kta m�n.

Marie Grubbe var yngsta dottern till Erik Grubbe och Maren Juul. Paret �gde tillsammans en betydande m�ngd gods p� Jylland, d�ribland den vackra g�rden Tjele. De levde, som de flesta adelssl�kter, ett gott liv, vilket dock inte innebar att de inte ocks� drabbades av sorger. Fem av deras sju barn dog som sm� och d� modern dog �r 1647 fanns endast Marie och hennes �ldre syster Anne Marie i livet.

Skickades aldrig bort

Flickorna fick f�rmodligen den undervisning som herrskapsfr�knar vid denna tid brukade f�. Men, och detta var anm�rkningsv�rt, de skickades aldrig iv�g till sl�ktingar f�r att f� sin uppfostran, vilket var brukligt under 1600-talet. I v�ra dagar uppfattar vi kanske detta som att Erik Grubbe inte ville skiljas fr�n sina sm� d�ttrar, men samtiden s�g det som ett utslag av ointresse fr�n hans sida.

Man f�r f�rmoda att livet p� Tjele har varit ganska enahanda f�r v�r Marie och hon har v�l som alla ton�ringar l�ngtat bort. En inbjudan till en sl�kting i K�penhamn s�gs s�kert som en biljett till �ventyret. Iv�g for hon, 17 �r gammal, f�r att er�vra v�rlden.

Hos �nkefru Rigitze Grubbe var det en doft av den fina v�rlden. I huset p� h�rnet av �stergade och Pilestr�de var det en helt annan fart och fl�kt �n p� det lantliga Tjele. H�r gick man kl�dd efter det senaste modet, h�r umgicks man med medlemmar ur kungahuset.

�r 1660, d� Marie Grubbe anl�nt till K�penhamn, satt Fredrik III p� Danmarks tron. Det var han som hade f�rlorat Sk�neland till Sverige vid Roskildefreden 1658, men som senare s� tappert hade f�rsvarat sin huvudstad, d� Karl X Gustav hade kommit tillbaka och f�rs�kt ta resten av den danska kakan.

Fredrik har inte g�tt till historien som n�gon �stor� kung, men han hade andra, personliga, f�retr�den. Han var v�nk�r och omt�nksam, inte minst mot sina barn. Han visade dem stora omsorger, b�de de som var f�dda inom och utom �ktenskapet. Faktum �r att hans favorit tillh�rde den senare kategorin. Men denne son, Ulrik Fredrik Gyldenl�ve, erk�ndes som �naturlig� och 1660 hade han tilldelats flera f�rl�ningar och titlar. Blott 23 �r gammal var han ��verste till h�st�, �Rigsens J�gm�stare� och �Befallningsman� �ver Vordingborgs l�n. Ulrik Fredrik var en elegant kavaljer, om �n ganska vidlyftig � trots alla inkomster r�ckte inte pengarna till hans intensiva ungkarlsliv.

Det �r inte sv�rt att f�rst� att Marie Grubbe blev bl�ndad av denna kungliga uppenbarelse. H�r var svaret p� hennes b�ner. H�r var m�jligheten att komma bort fr�n Tjele. H�r var, om inte en prins, s� i alla fall en �naturlig� kungason.

De unga tu introducerades f�r varandra. Hon var vacker. Han var stilig. B�da hade betydande sl�kter bakom sig. Tycke uppstod och snart hade �ktenskapsf�rmedlarna rott arrangemanget i hamn. Vid midsommartid trolovades Marie Grubbe och Ulrik Fredrik. Kung Fredrik str�lade av v�lvilja och sk�nkte sonen Kal� slott och gods. Vad den v�lvillige fadern f�rmodligen �nnu inte visste var att Ulrik Fredrik redan, i hemlighet, var gift med adelsdamen Sofie Urne och att han med henne hade tv� barn. Detta �ktenskap ans�g Ulrik Fredrik tydligen inte var giltigt eller ocks� begick han med ber�tt mod bigami, f�r den 16 december kl�mtade kyrkklockorna f�r honom och Marie.

Sofie f�rpassades raskt men diskret till Holstein med sina tv� sm� barn.

Modesta br�llopsfestligheter

Antagligen hade Marie f�tt vetskap om Sofie Urnes existens. Br�llopsfestligheterna blev trots kungens n�rvaro anm�rkningsv�rt modesta och det kan v�l enklast f�rklaras med att det ju inte var Ulrik Fredriks f�rsta vigsel. Vad hj�lpte det att kung Fredrik sj�lv l�t trycka en hyllningsdikt p� gult silke till brudparet? Den d�r riktiga festst�mningen ville liksom inte infinna sig.

Inte heller vardagen blev vad Ulrik Fredrik och Marie Grubbe hade t�nkt sig. Han var van vid ett rumlande uteliv, d�r han unnade sig de gl�dje�mnen som det honom lyste � och Marie s�g pl�tsligt p� sin man utan den nyf�r�lskades rosaf�rgade glas�gon.

Ett �r efter br�llopet, i december 1661, fick Ulrik Fredrik sin fader konungens till�telse att f�reta en l�ngre resa till bl a Holland, Frankrike och Spanien. Han reste utan Marie och var borta under tv� �rs tid, solade sig i sin egen glans vid de olika kungahoven och �terupptog sitt tidigare ungkarlsliv.

I Danmark rullade inte Marie tummarna l�nge. S�kert var hon till en b�rjan b�de s�rad och f�rvirrad �ver att inte hennes �ktenskap hade givit henne det hon �nskade. Men d� hon efter en tid insett att h�r hj�lpte varken b�n eller klagan, tog hon saken i egna h�nder.

Ungef�r vid den tid d� Ulrik Fredrik for utomlands inledde Marie Grubbe ett f�rh�llande med en av sin mans v�nner, Stig H�eg. Han r�kade dessv�rre ocks� vara Maries sv�ger, f�r han hade ett halvt �r tidigare gift sig med Maries �ldre syster, Anne Marie. Stig H�eg var en livlig och beg�vad man och liksom sin v�n Ulrik Fredrik en man av den stora v�rlden.

I slutet av 1663 �terkom Ulrik Fredrik fr�n sin l�nga utlandsvistelse, men s�ndes redan efter n�gra m�nader till Norge som civil st�th�llare. Denna g�ng f�ljde Marie med och paret bosatte sig p� Aggershus slott, en dyster inramning till ett dystert �ktenskap. H�r i Norge utvecklades Ulrik Fredrik till en duglig �mbetsman. Han gick fullst�ndigt upp i sitt nya arbete, vilket gjorde att han inte beh�vde tillbringa s� mycket tid med sin missn�jda hustru, utan kunde begrava sig i en �ndl�s rad med reformf�rslag om allt fr�n en utveckling av flottan och f�rb�ttringar av f�stningar till en f�renkling av skatterna och en �versyn av de norska lagarna.

Marie blev samtidigt sm�tt f�r�lskad i sin mans sekreterare, Joachim Lambert, och inte mindre f�rtjust i en fransman vid namn Blanquefort. Och Ulrik Fredrik gjorde det mycket l�tt f�r hustrun att smyga sig undan med dessa eskapader. Sj�lv for han n�mligen ganska ofta hem till K�penhamn, d�r b�de politiken och erotiken vid hovet lockade.

Bubblan brast till slut

Hur l�nge som helst kunde ju inte detta p�g�, varken f�r de tv� huvudpersonerna eller f�r de intresserade iakttagarna runt omkring. Till slut brast bubblan. N�gon viskade i det kungliga �rat om Maries vidlyftiga liv och strax s�ndes hon hem till Tjele. N�gra m�nader senare blev ocks� Stig H�eg beordrad att �f�rfoga sig ur Konungens Riken och L�nder�.

Erik Grubbe var inte begeistrad �ver Maries pl�tsliga uppdykande. Han f�rs�kte �vertyga dottern om att det var hennes plikt att vara en god och trogen hustru och att hon borde f�rs�ka reparera sitt skamfilade �ktenskap. Det hade hon dock inga planer p�. Inte heller Ulrik Fredrik var intresserad av n�gon f�rlikning, s� en skilsm�ssa var oundviklig, bara nu kung Fredrik ville ge sitt samtycke. Det ville han inte alls.

Men i februari 1670 dog kungen pl�tsligt och detta gav makarna och nu �ven Erik Grubbe f�rhoppningar om att f� slut p� det el�ndiga sken�ktenskapet. Jo, Erik Grubbe hade med tiden insett att Marie var ganska dyr i drift och f�rs�kt f� henne att flytta ifr�n Tjele till Kal�. Men Ulrik Fredrik hade likt en god schackspelare anat detta drag och instruerat sin fogde att inte ge Marie en enda riksdaler, om hon d�k upp.

Skrev till kungen

Det fick Erik Grubbe att reagera. Han s�nde i juli m�nad 1670 ett brev till kungen, Kristian V, Ulrik Fredriks halvbror, och gjorde f�rb�n f�r sin stackars dotter. Hon hade van�rats och bespottats av �Hans Excellence G�ldenlew� och med fara f�r v�der, vind och kapare s�nts bort fr�n Aggershus. Trots att hans dotter hade medf�rt �mange Tusinde Daller, som bestaar udi Klenodie, Guld, Gieldsbreve og jordegods� hade hon inte ens kunnat f� 200 riksdaler av sin man f�r att k�pa sorgkl�der med anledning av kung Fredriks bortg�ng. Det salvelsefulla brevet var undertecknat av b�de Erik och Marie Grubbe.

Hj�lpen att komma till r�tta fick Marie av en teologisk-juridisk kommission som tillsattes f�r att l�sa det delikata �rendet. Kommissionens bet�nkande finns att l�sa p� det danska riksarkivet och inneh�ller en del intressanta tankar. Man konstaterar att hans Excellence med fru inte har sammanlevt under n�gra �r och att �Herr Statholder� beg�r att f� entledigas och skiljas fr�n hustrun. Vidare p�pekas att Marie Grubbe sj�lv i skrivelser har erk�nt sitt otillb�rliga f�rh�llande och att det vore h�gst pinsamt att beh�va draga hans Excellence inf�r r�tta och i offentlighetens ljus schavottera f�r makans snedspr�ng. Kommissionen f�resl�r att en skilsm�ssa beviljas, s� att �tminstone hans Excellence kan �terf� sin frihet och m�jlighet till ett nytt gifte. Man kan ocks� t�nka sig att eventuellt l�ta den otrogna Marie Grubbe �tnjuta samma f�rm�n.

�ktenskapet har ing�tts i vad som n�rmast f�r betraktas som ungdomligt of�rst�nd och det �r kanske d�rf�r som fru Marie har visat �langt mere friehed og lystighed�...� hos fremmede Mandspersoner�, �n hon visat sin �kta make. Dessa manspersoner har hon f�rklarat sin k�rlek och skickat dem n�sdukar, ringar och armband av h�sttagel, k�rleksbrev, pomeranser och granat�pplen, en kam av sk�ldpadd och �tskilliga �fav�rband�, dvs band av h�r eller taft som skulle b�ras p� armen som en sorts k�rlekspant. Allt detta erk�nner tydligen Marie Grubbe och ber �dmjukast om f�rl�telse och till�gger att hon f�rst�r att hon f�r sin otrohets skull kan bli d�md till d�den...

De fick slutligen sin skilsm�ssa och Marie fick tillbaka sitt morsarv, men de 12 000 riksdalerna (motsvarande cirka fem miljoner i dagens penningv�rde) hade Marie Grubbe snart satt spr�tt p� under en lustiger tur p� kontinenten. Tv� �r senare stod hon utanf�r Tjeles portar och knackade p�.

Det g�llde att hitta en ny man

Erik Grubbe tog inte emot sin hemv�ndande Marie med �ppna armar; nog var hon den f�rlorade dottern, men det slaktades ingen g�dkalv f�r hennes skull. Han visste blott allt f�r v�l att hennes hemkomst skulle gr�va ett djupt h�l i hans penningpung. H�r fanns bara en l�sning. Det g�llde att hitta en ny man till Marie, en man som var beredd att se mellan fingrarna med det som varit.

P� Sindingg�rd satt Palle Dyre, den siste representanten f�r sin gamla adelssl�kt. Han var en god aff�rsman, �gare till flera g�rdar och till all lycka ogift. Till honom lyckades Erik Grubbe �r 1673 �verantvarda Marie. Palle Dyre s�g antagligen den nu omkring 30-�riga Marie som en god investering. Hon medf�rde tv� g�rdar som hemgift och d�rmed var i vart fall hans penningbeg�r tillfredsst�llt. Vad Marie sj�lv ans�g om arrangemanget framg�r inte, men den stora passionen har det nog inte varit. Palle Dyre liknade inte alls de m�n som hon brukade dras till.

N�gra �r senare blev Marie och hennes man ombedda att flytta till Erik Grubbe p� Tjele g�rd. Han gjorde sin yngsta dotter till huvudarvinge.

P� Tjele fann nu Marie Grubbe den stora, stora k�rleken. H�r arbetade n�mligen en ung och vacker kusk och ladufogde vid namn S�ren S�rensen M�ller. Han var vid denna tid endast 22 �r gammal, Marie Grubbe omkring 20 �r �ldre, men s�dant bortser K�rleken fr�n. S�ren var enligt Marie �s�dan en k�n og let karl� och hon hade alls inget emot att han luktade �tjere og hesteg�de�. Det fanns ingen i hela v�rlden som hon hellre ville ha.

Det dr�jde inte l�nge f�rr�n deras f�rh�llande f�rvandlats till var mans egendom. Alla p� Tjele visste att frun i huset hade ett f�rh�llande med kusken � alla utom den �kta mannen och kanske den gamle Erik Grubbe.

M�nga nattliga bes�k hos frun

S�ren avlade m�nga nattliga bes�k i fruns sovgemak. Han fick ta emot k�rleksbrev genom en av pigorna som fick fungera som �postillon d�amour� och han blev uppassad som vore han h�ge herr Dyre sj�lv.

Allt noterades f�rtrytsamt av g�rdsfolket. Man tyckte att S�ren Kusk f�rh�vde sig, inte visste sin plats. Och frun, hon borde h�lla sig f�r god f�r att beblanda sig med s� simpelt folk.

Palle Dyre gjorde varken min av att se eller h�ra och det var kanske ett taktiskt riktigt drag. M�jligen var det ett s�tt att lura Marie ut p� riktigt djupt vatten. Hon skulle f� kompromettera sig s� att Palle Dyre kunde g�ra henne arvl�s. Mycket talar f�r att det var s� han t�nkte; den bedragne hanrejen v�ntade p� sin h�mnd.

Den som till slut reagerade var den 85 �r gamle Erik Grubbe. Maries skandal�sa uppf�rande hade till slut avsl�jats f�r honom och i augusti m�nad 1690 skrev han till kung Kristian. Skrivelsen, som saknar motstycke, finns i avtryck och g�r i sammandrag ut p� f�ljande:

Erik Grubbe beklagar sig �ver att hans dotter visar honom f�rakt och olydnad samt att hon 1. bedragit Excellence Gyldenl�ve och dragit van�ra �ver sig vid skilsm�ssan, 2. mot faderns vilja hade rymt utomlands och f�rsl�sat sitt m�dernearv, 3. van�rat sin nye man och f�tt d�ligt rykte landet �ver, 4. har sk�llt p� sin fader och inte alls visat honom n�gon v�rdnad, utan t o m kallat honom f�r �Hundedreng� och andra grova tillm�len, s� att hon �r v�rd alla v�nners, sl�ktingars och kvinnors f�rargelse och f�rakt.

F�r detta ber Erik Grubbe sin konung om lov att g�ra dottern arvl�s och att f� henne satt i arrest p� Hammershus p� Bornholm! Han �r naturligtvis beredd att sj�lv st� f�r omkostnaderna f�r detta, och endast s� kan hennes sj�l f� salighet.

En dryg m�nad senare inst�mmer Palle Dyre i klagoskriften och till�gger att �Allt Jyllands land� vet om hans olycka eftersom Marie Grubbe inte uppf�r sig som en �rlig hustru mot honom, och han ber kungen upph�va �ktenskapet, utan process.

�gonvittnen i s�ngkammaren

Men den h�r g�ngen �r det ingen kunglig person med �dignitet� inblandad, s� h�r skall alla rysliga och obskyra sanningar fram och grundliga f�rh�r genomf�rs med tj�nstefolk p� Tjele och p� N�rb�ck g�rd, d�r Marie Grubbe h�lls i husarrest av traktens b�nder.

Den 6 november �r bet�nkandet klart. Allt som Palle Dyre och Erik Grubbe har anf�rt �r sant. Dessutom har ett stort antal vittnen bedyrat att fru Marie har givit S�ren Kusk s�dant som hon borde reserverat f�r sin man, b�de vad det g�ller g�vor och k�rleksfulla handlingar.

Marie Grubbes svar p� alla anklagelser �r en harmsen knyck p� den adliga nacken. Vem �r det som ifr�gas�tter hennes vandel?

�ktenskapet uppl�stes

Den 23 mars 1691 avsades dom i �rendet. �ktenskapet uppl�stes p� det att Palle Dyre kunde �nyde sin Frihed, efter Guds forsyn, at tr�de til andet �gte-skab�, vilket han ocks� gjorde efter en tid. Han gifte sig p� nytt och fick flera barn, och s� l�ngt var nog lyckan fullst�ndig. Men i �vrigt blev hans liv knappast n�gon njutning. Han drack och spelade bort en stor del av sin f�rm�genhet, vilket gav oordning i hans ekonomiska aff�rer. En dag i februari 1707 stacks han ihj�l av en tysk kapten efter ett h�ftigt gr�l vid spelbordet.

Marie Grubbe hade h�llits i husarrest s� l�nge som r�ttsprocessen p�gick, men hon slapp i alla fall att bli insp�rrad p� Hammershus p� Bornholm. Inte heller fick fadern henne f�rklarad arvl�s. Men d� Marie efter domslutet l�mnade Tjele, hade hon inte fler �godelar med sig �n hon sj�lv m�ktade b�ra i ett bylte. Vad Marie Grubbe inte fick av v�rldsligt gods, fick hon kanske ist�llet efter sitt hj�rtas �nskan; hon fick sin S�ren.

De b�da l�mnade Danmark. De l�r ha blivit vigda utomlands och d�r f�rs�jt sig p� allt mellan himmel och jord. Det finns ber�ttelser om hur de b�da flackade omkring p� marknader. Marie spelade p� en �lire�, en sorts klumpig fiol som trakterades med en handvev, allt medan S�ren gjorde konster, lyfte j�rnskrot och b�jde metallst�nger.

Bosatte sig vid f�rjel�ge

I maj m�nad 1696 dog hennes far, 87 �r gammal. D� arvet hade skiftats fick S�ren och Marie det lite l�ttare ekonomiskt och efter en del tvivelaktiga h�staff�rer flyttade man in i det s� kallade Borrehuset vid Gr�nsunds f�rjel�ge och f�rv�rvade privilegierna f�r f�rjan mellan Falster och M�n. Det betydde i praktiken att makarna hj�lptes �t att ro sina passagerare �ver sundet och att man dessemellan serverade �l och andra starkare varor till de resande.

Att det var en adelsdam som satt vid �rorna och besk�nkte g�sterna var allm�nt k�nt och uppfattades som en skandal, inte minst av sockenpr�sten. Folk kom till Borrehuset f�r att besk�da detta kuriosum. �nda fr�n K�penhamn kom Ludvig Holberg, Danmarks nationalskald, kanske mest f�r att han var p� flykt undan den grasserande pesten, men s�kert ocks� d�rf�r att han f�ngslats av ber�ttelsen om detta m�rkliga par.

Marie anf�rtrodde Holberg att trots att hennes S�ren dagligen hanterade henne illa, s� var hon l�ngt lyckligare nu �n i sitt f�rsta �ktenskap. Inte ens att S�ren var henne otrogen fick henne att �lska honom mindre. P� h�sten 1709 blev han d�md i ett faderskapsm�l och fick vid jultid samma �r g�ra offentlig avb�n i kyrkan.

Sockenpr�sten fick inte bort det skandalomsusade paret � de hade en kunglig beskyddare, �nkedrottning Charlotte Amalie. Hon s�g till att de fick bo kostnadsfritt i Borrehuset mot att S�ren M�ller h�ll uppsikt �ver de kungliga vedf�rr�den och �ngarna i trakten.Var d� slutet gott? Nej, knappast.

Redan p� Tjele hade S�ren d�vat sina sorger med flaskans hj�lp och h�r i Borrehuset blev det naturligtvis en daglig vana att ta n�gra glas med traktens skeppare. Det skulle bli hans slutliga olycka.

En vacker kv�ll i maj m�nad 1711 satt S�ren och drack tillsammans med en skeppare fr�n Drag�r, Pejter Palsen, och dennes son. Timmarna svann och Marie tyckte att g�sterna borde bryta upp, men det slog de ifr�n sig. Husets fru gick till s�ngs och l�t en tj�nsteflicka se till g�sterna. Fram�t morgonen, d� spriten g�tt in och vettet ut, kom m�nnen i gr�l. Det ena ordet gav det andra och med ens var slagsm�let ett faktum. Under tumultet tog S�ren ner en laddad b�ssa och ett skott brann av. Skeppare Palsen dog p� fl�cken.

N�r S�ren hade nyktrat till f�ljande morgon, blev han f�rtvivlad och �ngerk�pt och han f�ljde med utan protester d� fogden kom. Vid r�tteg�ngen i h�radstinget kunde det bevisas att b�ssan g�tt av av v�da och att det var n�got mekaniskt fel p� b�ssl�set. Trots detta d�mdes S�ren att mista livet och sattes tills vidare i f�ngelse p� slottet i Nyk�bing. H�r satt han tills fallet pr�vats p� nytt, och man satte tilltro till att det hela skett av v�da. Domen mildrades till 40 mark silver i b�ter, att betalas till skepparens familj. Men h�gsta domstolen n�jde sig inte med detta.

Dog under straffarbetet

Den 6 augusti 1712 d�mdes S�ren till tre �rs straffarbete. Han belades med bojor och transporterades till Bremersholm i K�penhamn som f�nge nummer 449. Tv� �r senare f�rdes han till Kronborgs slott och h�r upph�r alla sp�r efter honom, han f�rmodas ha d�tt h�r under straffarbetet.

Fyra �r senare, vid midsommartid �r 1718, dog Marie Grubbe, ensam i Borrehuset.

Hon hade nog varit n�jd d�r i sin himmel, om hon hade f�tt uppleva vad v�rt tjugonde �rhundrade haft att s�ga om hennes liv. 1940 uruppf�rdes en opera med hennes namn � och det blev stor succ�! Helt s�kert hade Marie uppskattat en del av stroferna som handlade om en kvinna som levde stolt och i k�rlek. Marie Grubbe fick sin uppr�ttelse ett par hundra �r efter sin d�d.

Birgitta Petr�n �r f�rfattare och medarbetare i Popul�r Historia. Hon skrev om Christina Piper i nummer 3/93.