Makten över argumenten: Om skolan i maktutredningen och 2020 års skolundersökning (original) (raw)

Bilder med makt över matematiklärarutbildningen

Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar, 2021

Det finns många bilder av vad som är en bra matematiklärare. Det här bokkapitlet belyser de bilder som målas upp i den senaste lärarutbildningsutredningen. Genom en textanalys av de stycken som handlar om matematik framträder fyra bilder som begär olika saker av matematikläraren och lärarutbildningen: läraren ska vara ämneskunnig, undervisningskicklig, intresseutveckande och dessutom vara född med rätt biologisk, social och kulturell bakgrund. I utredningen framträder en bild av matematikämnet som en rad användbara fakta och beräkningsstrategier, och det målas upp som något förgivettaget gott att matematikelever behöver bli intresserade av och lära sig använda matematik. Att elever ibland inte lär sig matematik kommer därför att reflekteras i bilden av matematikläraren, där både matematikläraren och matematiklärarutbildningen målas upp som bristfälliga. Genom att bilden synliggör en viss typ av matematiklärarstudent, medan andra blir osynliga, har bilden makten att både inkludera och exkludera studenter. Bilder av den gode läraren Bilden av den goda läraren är mångfacetterad och ibland motsägelsefull. Det blir tydligt för oss om vi tittar på ett äldre exempel: år 1893 föreslogs att "Sökande till tjänst vid allmänt läroverk skall […] vara känd för gudsfruktan och goda seder" (Utsedde kommitterade, 1893). Vid den tiden hade den kristna kyrkan ett starkt inflytande över skolan och över hela staten, och formuleringen skulle inte vara möjlig i en Hur du refererar till det här kapitlet: