Byggnadsarkeologi och kunskap om hantverk (original) (raw)
Related papers
Bästa tillgängliga teknik (BAT) för nordisk betongindustri
TemaNord, 2018
Third-party content: The Nordic Council of Ministers does not necessarily own every single part of this work. The Nordic Council of Ministers cannot, therefore, guarantee that the reuse of third-party content does not infringe the copyright of the third party. If you wish to reuse any third-party content, you bear the risks associated with any such rights violations. You are responsible for determining whether there is a need to obtain permission for the use of third-party content, and if so, for obtaining the relevant permission from the copyright holder. Examples of third-party content may include, but are not limited to, tables, figures or images. Photo rights (further permission required for reuse): Any queries regarding rights and licences should be addressed to:
Språk och stil, 2022
In this article we investigate the linguistic working life of manual workers who commute from Estonia for installation work at a large construction site in Sweden. Language use is analysed from the perspective of nexus analysis (Scollon & Scollon 2004), including the installers' historical body, interaction order and discourses in place. The findings show that the workers have extensive experience of construction work in several countries and that they carry out their work without knowledge of Swedish. They are part of a professional Estonian team but work mainly alone and get all necessary instructions from their team leader in Estonian. The team leader coordinates their work but also functions as a language broker in the interactional order, using English as a lingua franca. Installation work is considered "language marginal", and the dominating discourse in place assigns a higher value to the workers' craftmanship, flexibility and efficiency than their competence in a specific language. The fact that work is carried out in a country where Swedish is the main language does not have any practical significance, neither for access to work nor for carrying out the work. Based on these findings, we conclude that the widespread metaphor "Swedish language as key to the labour market" relies upon a simplified understanding of language and labour market.
Historiskarkeologisk Tidskrift
2015
Tidskriften ges ut av Historiskarkeologiska föreningen och utkommer med ett nummer per år. Bli medlem i föreningen genom att skicka namn, postadress och e-postadress till adressen medlem@histark.se, samt betala medlemsavgiften-250 kr-på Plusgiro 45 32 11-5. Uppge ditt namn vid inbetalningen. Som medlem ansvarar du själv för att dina adressuppgifter är aktuella. Det går inte att teckna en separat prenumeration av tidskriften. Institutioner/organisationer är också välkomna att teckna ett medlemskap enligt samma principer som ovan. En organisation/institution erhåller dock ingen rösträtt i föreningen. På www.histark.se hittar du mer information om föreningen samt vår debattsida. Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. Samtliga artiklar har lästs och gran-skats av redaktionen.
Tekniklandskapet som vi lever i förändras. Ny teknik-föremål, redskap, apparater, maskiner och tekniska system-införs i vår vardag och gammal teknik försvinner eller får en ändrad funktionalitet. Det finns en närmast reflexmässig vana att betrakta förändringarna som oundvikliga. Tekniken uppfattas som deterministisk, en kraft som vi som individer bara har att acceptera och anpassa oss till. I en viss mening är det naturligtvis så. Vi har begränsade val och kan inte som enskilda individer klara oss utan den teknik som vår omgivning har accepterat och förutsätter att vi har. Men inom de begränsningar som tekniklandskapet sätter finns frihetsgrader när vi utformar våra individuella teknikrum. 27 Vi kan välja det nya eller avstå och vi kan påverka hur, när och i vilka sociala sammanhang den teknik vi möter skall användas. Vad kombinationen av påtvingat och självvalt resulterar i för en enskild individ beror på en rad förhållanden som individens preferenser, sociala tillhörighet, ekonomiska resurser, kunskaper och inte minst ålder och erfarenheter under livsloppet.