Metod och kartläggning av informationssäkerhet för kommuner i Västra Götaland (original) (raw)
Related papers
Handbok till övervakningsprogrammet för Finlands havsförvaltningsplan 2020–2026
2021
The monitoring manual is a background report for Finland's monitoring programme under the marine strategy. It describes all the monitoring activities under Finland's marine strategy. The monitoring manual presents is updated since the previous monitoring period 2014-2020 and it is valid from July 2020 to July 2026. The monitoring programme is regulated by the Act on the Organisation of River Basin Management and the Marine Strategy (272/2011) and the Government degree on the Organisation of the Development and Implementation of the Marine Strategy (980/2011). These are given to transpose the EU Marine strategy framework Directive (MSFD; 2008/56/ EU) to Finnish legislation. Finland's marine monitoring programme consists of 13 programmes and 44 subprogrammes. For the updated programme, four new programmes were added and several subprogrammes were supplemented due to new monitoring requirements, novel methods or altered conditions. New monitoring requirements were set by the updated annex III of the MSFD (2017/845/EU) and the new EU Commission Decision on criteria and methodological standards on good environmental status of marine waters and specifications and standardised methods for monitoring and assessment (2017/848/EU). This monitoring manual consists of three parts. Part I describes background information for the monitoring programme, Part II presents the monitoring activities and Part III includes discussion on costs, development needs and conclusions. The programmes reflect the agreed definitions on the EU level and the subprogrammes reflect the respective indicative list of subprogrammes. The monitoring programme includes parameters of state of the marine environment, elements of marine ecosystem as well as human pressures affecting the marine ecosystem. The subprogrammes describe monitored parameters (state or pressures), the monitoring frequency, indicators using the information, data management as well as links to the qualitative descriptors and criteria of the EU MSFD.
Privata enskilda markägares inställning till skogscertifiering
2021
Miljömedvetenheten ökar konstant i dagens samhälle. Skogscertifieringar är därmed ett högst relevant ämne på grund av den växande diskussionen om produktionsskogarna och debatten om ett hållbart skogsbruk. Majoriteten av den svenska skogsarealen är certifierad, men trots detta är endast 41 % av de privata enskilda skogsägarna certifierade idag. Denna studie genomfördes för att undersöka vilka underliggande inställningar och attityder som den privata enskilda skogsägaren har gentemot skogscertifi-eringssystemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest certification). De bakomliggande processerna till dessa attityder studerades utifrån en teorimodell som heter trekomponentsmodellen. Studien undersökte även vad skogsägaren ser för fördelar och nackdelar med att vara ansluten till något av systemen. Studien baserades på kvalitativa intervjuer vilket lämpar sig väl för att få en djupare förståelse för fenomenet i fråga. Både certifierade och ocer...
NILS datafångst och datavärdskap (NIDa)
2014
Projektet NIDa (NILS datafangst och datavardskap) har pagatt i 5 ar. Syftet har varit att skapa forutsattningar for ett datavardskap i NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige). Inom projektet har ett system for mottagning av data och grunden for lagringsdatabasen utvecklats. Forutom systemutveckling har projektet genomfort kvalitetssakring av befintliga data och tagit fram rutiner for korrigering av data. I rapporten beskrivs datasystemet for NILS och projektet utvarderas. Komplett systemdokumentation, forvaltningsplan och ekonomisk redovisning av projektet bifogas i bilagor.
Säkrare fordon genom integrerade säkerhetssystem - en litteraturstudie
Bulletin 256 3000, 2010
Föreliggande litteraturundersökning om integrerade säkerhetssystem i fordon visar att system som funnits ha en positiv trafiksäkerhetseffekt är: Adaptiv farthållare, Alkolås, Automatisk lagring av färddata (svarta lådan), Antisladdsystem, Bältespåminnare, Däcklufttryckskontroll, e-Call, Hastighetsanpassare (ISA), Kollisionsvarningssystem och Körfältsstöd. System som kan ge båda positiva och negativa trafiksäkerhetseffekt är ABS, Trötthetsvarnare, Adaptiva strålkastare och Mörkerkörningsassistent. System för vilka inga kända utvärderingar med avseende på trafiksäkerhetseffekt påträffats: