Sverige behöver en statskriminolog (original) (raw)
Related papers
Nordisk tidsskrift for kriminalvidenskab, 2019
In this article I address the question of whether there has been a punitive turn in Swedish crime policy or not. Since the punitive turn is connected to the downfall of the rehabilitative ideal, and to what David Garland has termed penal welfarism, I make my argument with reference to these phenomena in Sweden. I claim that there were two rationales behind the penal welfare state and the rehabilitative ideal in Sweden: a social liberal rationale built on paternalism and interventionism, and a social democratic rationale built on Marxist class analysis. My argument is that while penal welfarism is still operating in Sweden, the social liberal rationale has been discarded. This means that the social democratic rationale built on Marxist class analysis is now the single dominating force behind Swedish penal welfarism. The argument for a punitive turn in Sweden therefore has no support.
2020
Den har rapporten ar framtagen av SLUs vetenskapliga rad for djurskydd i syfte att utvardera djurvalfarden hos minkar inom svensk palsdjursproduktion och bedoma om den vetenskapliga litteraturen ger stod for att produktionen, sa som den bedrivs i dag, ger djuren mojlighet att bete sig naturligt. Minkar som fods upp for palsproduktion i Sverige maste hallas och skotas enligt Statens jordbruksverks foreskrifter och allmanna rad (SJVFS 2012:14) om uppfodning och hallande av palsdjur. Rapporten har tagits fram pa uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhallning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skotsel vid palsuppfodning, onormalt beteende, miljoberikningar, smittskydd, forekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat pa tillganglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras. Minken ar en opportunistisk kottatare som behover ata re...
Brottsförebyggande arbete som politisk profilering
2011
Denna bok handlar om en svensk stads utveckling under nagra omvalvande artionden runt millennieskiftet. Staden ar Landskrona, men den stadsutveckling som skildras ar en strukturomvandling som sker ...
Kan danskarna bidra till ett friskare Sverige?
Socialmedicinsk Tidskrift, 2011
Professor i prevention, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Köpenhamns universitet och ordförande i den danska arbetsgruppen för review av ojämlikhet i hälsa Senior Adviser till Malmökommissionen.
Sociologisk Forskning
Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of
Den normala människan: Mentalhygieniska diskurser i Sverige
2004
Den mentalhygieniska rörelsen under 1900-talet har kallats för den nya psykiatrins korståg i västvärlden. Det nya var ambitionen att utvidga den psykiatriska vetenskapen till att omfatta definitioner av psykisk hälsa och inte enbart definitioner av sjukdomstillstånd. Den ...