Sockerlösning som smärtlindringsmetod vid procedurrelaterad smärta i samband med vaccination av småbarn (original) (raw)

Sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika

2014

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården kan personal råka ut för olika arbetsrelaterade besvär. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika typer av läkemedel. Alla läkemedel är inte harmlösa för dem som iordningställer och administrerar dem. Då företagssköterskan ska arbeta hälsofrämjande och preventivt är det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjälp, på en arbetsplats, för att ta reda på vad som krävs för att kunna bevara men också förbättra hälsan hos medarbetarna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika. Metod: Vald metod var kvalitativ metod. Fenomenografisk ansats användes vid analys av nio intervjuer. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre beskrivningskategorier: Påverkan på kroppen, Utrustningens betydelse och Synliggöra risker. Slutsatser: Studiens resultat visar att sjuksköterskor är i behov av information om risker vid arbete med intravenös antibiotika. En ökad medvetenhet om riskerna kan bidra till att minska utvecklingen av både känd och icke känd överkänslighet samt minska resistensutvecklingen.

WHO:s Checklista för intraoperativ vård : operationssjuksköterskans erfarenheter

2010

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte. Osäkerhet rådde bland operationssjuksköterskorna för när Checklistans olika faser skulle utföras samt vem som ska initiera Checklistan. Användning av Checklistan medförde trygghet för så väl patient som personal, liksom en ökad handlingsberedskap för operationssjuksköterskan. Presentation av personalen på operationssalen ansågs vara positiv för ny personal, och negativ då detta tar tid och innebär upprepning. Slutsats WHO:s Checklista är ett bra verktyg för att öka kommunikationen och därmed öka patientsäkerheten. Det fanns ett behov av att anpassa Checklistan till den egna kliniken.

Närområde och barns avsiktliga skador - En studie i Stockholms län

2016

I vilken utstrackning befolkningens sammansattning i ett bostads- omrade paverkar barns skaderisker undersoks. Elva variabler, som beskriver forsamlingar i Stockholms lan, och som ar relaterade till dessas befolknings socioekonomiska och demogra ska karakte ristika analyserats samtidigt med hjalp av faktoranalys. Tre sammansattningsdimensioner (faktorer) harleds. Darefter tilldelas varje dimension (index) tre nivaer och forsamlingarna allokerades till en niva per faktor. Huruvida varje dimension paverkade oddsen att ett barn skadas avsiktligt (genom sjalvdestruktiv handling eller vald av en annan person) raknades med hjalp av oddskvoter, med de forsamlingarna med den basta situationen som jamforelsegrupp. Endast sjalvtillfogade paverkas av att barn utsatts for de omgivningsrelaterade karakteristika som mattes. Barn som bor i omraden karakteriserade av hogre koncentration av manniskor med mattlig eller lag social integration – i betydelsen hogre koncentration manniskor som ar socialb...

Gastrostomi på barn anläggs bäst med videoassisterad teknik Metaanalys av frekvensen uppkomna fistlar vid två olika metoder

This study aims to compare laparoscopic and percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG) in a pediatric population to test the hypothesis that there is a difference in the frequency of serious fistula complications between the two methods. Meta-analysis was used. All reports published in the English and Swedish language between 1995 and 2008 on video-assisted, laparoscopic, and percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG) in children were included in the study. Endpoints were accidentally performed gastrointestinal fistula causing an emergency re-operation. The frequency of inadvertent gastroenteric fistulas using the two different techniques was calculated. Only fistulas requiring re-operation were included. Fisher´s exact probability test was used to calculate the statistical significance of the difference in frequency between the two gastrostomy methods. Out of 801 publications found when using the search terms 48 studies were extracted for this investigation. These studies reported 34...