Ringhals-Vendelsö, 1976–2020 (original) (raw)

Holmöarna (Bottniska viken) 1989-2016

2017

Den integrerade kustfiskovervakningen i Holmoarna visar pa en tydlig forandring i fisksamhallet fran ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstand. Abborrens tillvaxt har dock inte forandrats under provfiskeperioden. De arter som har okat i forekomst ar mort och sik, och mangden stora individer i fisksamhallet (fiskar >30 cm) har okat over tid. Hos tanglaken har relativa gonadvikten minskat over tid, men inga forandringar i ynglens overlevnad har observerats. Halsotillstandet hos abborre har blivit samre, samtidigt som de flesta analyserade miljogifter visar relativt laga och nedatgaende eller oforandrade halter. Inverkan pa abborrens halsotillstand talar for att fisken ar exponerad for nagot eller nagra kemiska amnen som idag inte mats. Liknande forandringar har aven observerats i de andra referensomradena for kustfisk och kan tyda pa att det ar fraga om en likartad och generell inverkan pa fiskens halsa langs vara kuster. Det ar oroande att abborrens halsotillstand har f...

Kommunsammanläggningarna 1952–1974. Hur blev de politiskt möjliga?

Public Administration

Sammanfattning Under perioden 1952-1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av den svenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner. Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom att analysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakliga argumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten, (c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades under de debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdriva dessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionära förklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningar till förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv som förklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar för att vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det sociala konfliktperspektivet.