Report - Transvård i Värmland (in Swedish) (original) (raw)

Uppsala mitt i Sápmi: Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 2011

2012

Institutionen för arkeologi och antik historia Centrum för genusvetenskap Uppsala universitet Uppsala universitet Tack till Miliana Baer för översättning till nordsamiska. /Redaktörerna Håkan Tunón Märit Frändén Centrum för biologisk mångfald Institutionen för nordiska språk SLU/Uppsala universitet Uppsala universitet Carl-Gösta Ojala May-Britt Öhman Institutionen för arkeologi och antik historia Centrum för genusvetenskap Uppsala universitet Uppsala universitet Tack till Karin Tuolja för översättning till lulesamiska. /Redaktörerna Tack till Ellen Bull Jonassen för översättning till sydsamiska. /Redaktörerna Åvtebaakoe G ïjren 2009 akte dåaresthfaageles viermie Uppsalesne tseegkesovvi, gusnie dotkijh mah iedtjem utnin dotkemen jallh jïjtse dotkemen bïjre saemien aamhtesi bïjre. Uppsalan akte guhkies aerpievuekie saemien dotkeminie, jïh aaj daan biejjien jïjnjh ovmessie aamhtesi bïjre dotkeminie, goh båatsoe jïh eatnemevaarjelimmie jïh saemien gïelh jïh saemien nomme-vuekieh. Akti veajkoej dle sijjieh ohtselamme gusnie dah dotkijh ovmessie faagesuerkijste, mah dam saemien vuajnoem ektesne åtneme, lin maahteme govlehtalledh. Gosse Uppsam tseegkeme, Uppsalan viermie saemien dotkemasse, akte tjåenghkies gaavne-sjimmiesijjie sjugniesovvi dotkijidie saemien aamhtesigujmie, saaht mennie institusjovnesne jallh saaht mennie universiteetesne dah lin. Dïhte våarome darjoemisnie lea jaabnan lunsjeseminaarh, fïereguhten aejkien Uppsalan universiteetesne jïh Sveerjen laanteburrieuniversiteetesne. Gïjren 2011 dle viermie akten dotkijeseabran jorkesi, jïh njoktjen 23.b. raejeste daan jaepien dle mijjen byjjes nomme Uppsam-Siebrie saemien dotkemasse Uppsalesne. Uppsalan akte ållesth aerpie goh jarnge dotkemasse jïh ööhpehtaemman gellie tjuetie jaepieh, dennie aktene bielesne vihkeles våarhkoe jïh tjöönghkeldahkh, dennie mubpene bielesne akte guhkies aerpievuekiedotkeme saemiej bïjre, uvtemes akte vuajnoe ålkoelistie. Geografijen mietie dle mijjieh ålkolen dam mij daelie Saepmine ryöknesåvva, men Uppsala jïh dan byjreske aktem guhkies histovrijem åtna saemien hööltestimmeste. Tïjji tjïrrh dle aaj jïjnjh studenth jïh dotkijh saemien maadtoste Uppsalesne gïehtelamme. Akte vuesiehtimmie lea dïhte saemien hearrastudente Nicolaus Lundius, guhte 1670-låhkoen Descriptio Laponi tjeeli, mij lea daan reektehtsen åvtesaejrosne. Dotkemevearelden sisnjelen dle dah saemien gyhtjelassh dannasinie gåetesne Uppsalesne. Daesnie akte stoerre aerpievuekie ööhpehtimmien sisnjelen, akte vetenskapeles gamtoe-jïh baaltele, hijven nuepieh aaj dejnie dotkeminie viehkiehtidh maam barkoevoelph darjoeh, mah eah saemien aamhtesi bïjre åvtelhbodti daejrieh. Suehpeden 4. jïh 5. b. 2011 Uppsam sov voestes symposijumem öörnedi, "Saemien dotkeme Uppsale-snedaan biejjien jïh båetijen biejjien". Symposijesne luhkievïjhte håalijh ovmessie suerkijste viehkiehtin sjyöhtehke saemien dotkemh vååjnesasse darjodh, mah leah Uppsalen universiteetide ektiedamme. Symposijesne gyhtjelassh faamoe-ektiedimmiej bïjre jïh aaj dotkemen etihken bïjre. Dah leah aamhtesh mah bååstede båetieh, seamma aaj dah aamhtesh guktie mijjieh goh dotkijh Uppsalesne, byöroeh dåemiedidh Uppsalan ånnetji geerve histovrijen aarpan, våarhkose jïh tjöönghkeldahkide daan biejjien. Guktie maahta dam saemien sisnjielistie-vuajnoem åvtese lutnjedh, jïh guktie ålkoelistie-jïh sisnjielistievuajnoeh maehtieh sinsitniem bööremeslaakan elliesåbpoe darjodh? Guktie maehtebe ektesne, saaht mehtie jïjtse maadtoste jïh saaht mij aamhtesigujmie barkeminie, aktem buerebe saemien dotkemem buektiehtidh båetijen biejjien? Dah tjaalegh daennie reektehtsisnie våaromem utnieh dejstie åehpiedehtemijstie symposijesne. Naan gille håalijh leah veeljeme ajve aktem åenebe åeniedimmiem baejhkoehtidh. Dïhte redaksjovnemoenehtse mij viehkiehtamme dejtie baejhkoehtamme tjaalegidie gïetedidh, leah gellijste suerkijste båateme, mij dorjeme guktie reektehtsen dåaresthfaageles otnjegem naennnoesåbpoe dorjeme. Meehti symposijem tjirrehtidh viehkine dåarjoste dehtie Göran Gustafsson Stiftelse eatnamassejïh byjresasse Lapplaantesne. Juktie reektehtsem darjodh dle aaj dåarjoem daejstie åådtjeme, Saemiedigkie, Sveerjen Saemiej Rijhkesiebrie (SSR), Silbonah Samesijda, Stockholm Sameförening, Centrum för genusvetenskap jïh Naptek/ Centrum för biologisk mångfald. Mijjieh gaajhkide beetneh-dåarjojde gijhtebe! Uppsala gålkoen 9.b. 2011 Håkan Tunón Märit Frändén Centrum för biologisk mångfald Institutionen för nordiska språk SLU/Uppsala universitet Uppsala universitet Carl-Gösta Ojala May-Britt Öhman Institutionen för arkeologi och antik historia Centrum för genusvetenskap Uppsala universitet Uppsala universitet 6 Preface D uring the spring of 2009, an interdisciplinary research network was founded in Uppsala by researchers interested in or having their own research focus on Sámi related issues. Uppsala has a long tradition of Sámi related research. The Sámi related research in Uppsala of today includes numerous aspects of Sámi life and culture, for example, reindeer herding, nature conservation, Sámi languages and Sámi surname patterns. For a long time, there has been a lack of space for exchange between researchers with the Sámi perspective in common, but being active within different scientific disciplines. Through the foundation of Uppsam, the Uppsala network for Sámi related research, a common meeting space for researchers was formed. The basis for the activities consists of recurrent lunch seminars, alternately at Uppsala University and at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU. In the spring of 2011, the network was transformed into a research association, and from March 23, our formal name is Uppsam-the Association for Sámi related research in Uppsala. Uppsala has a complex legacy as a centuries-old centre for research and education, with on the one hand important archives and collections, and on the other hand a long tradition of research on Sámi from primarily an outside perspective. Geographically we are outside of what is today counted as Sápmi, but Uppsala and the surrounding areas have a long history of Sámi presence. Through the ages, many Sámi students and researchers have been active in Uppsala. One example is the Sámi student Nicolaus Lundius, who in the 1670s wrote Descriptio Laponiae, represented on the front of this report. Sámi issues have been represented in the Uppsala research world for a long time. Here we find a solid educational tradition, a scientific width-and, in addition, many opportunities to contribute to the research by colleagues who are not familiar with Sámi related issues. May 4-5 of 2011, Uppsam organized its first symposium, "Sámi related research in Uppsala-today and in the future". During the symposium fifteen presenters from different scientific disciplines contributed to make visible current Sámi related research going on in Uppsala. During the symposium, questions regarding power relations and research ethics were recurrent themes. In addition, questions about how we, as researchers in Uppsala of today, should relate to the sometimes problematic historical legacy of Uppsala and methods and representations of Sámi, as well as the existing collections and archives were also raised. How can Sámi inside perspectives be promoted, and how can outside and inside perspectives find ways to complement each other? How can we, irrespectively of our own background and disciplinary affiliation, together work for a better Sámi related research in the future? The articles in this report are based on the symposium presentations. Two participants have chosen to publish only briefer abstracts. A multidisciplinary editorial committee has worked with editing the articles, this has further contributed to the interdisciplinary orientation of this report.

Svensk queerhet, 117–118

2007

Recension: Kulick, Don (Red.) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, 459 s. Oversattning Rita Paqvalen

Tyskt språk och tysk kultur i 1600-talets Sverige

uu.diva-portal.org

Nach den guttern wie sie einbringen undt nach eines jeden Vermuegen. Jacob Steinb[erg]: Von sein Eigenthumb undt nach eines jeden Lohn undt Lehnung. Lov. De Geer: Nao den paorden iss wol gutt maor beter nao Vermoegenheit. Jörgen Schildt: Nach dem Rossdienst undt nach jeder Marck so er verrossdiensten muss. Joh. Appelg[ren]: Effter rosstiensten och marketals förmedelst samma verderingh. Oluf Rosemsch[öld]. Effter rosstiensten och dess verderingh. Class Plantting samma meening. And. Swensche samma manier. Casp. Liliencron blifver vid Louis de Geers mening … (Riksdagsprotokoll, 1904:295f.