Mervärde av jämställda löner? Utvärdering av JämO-projektet ”Project on Equal Pay” (original) (raw)

Den fackliga medlemsutvecklingen sedan 1980-talet : Frågor och svar i anslutning till LOs poddserie om ojämlikhet

2020

• Sedan 80-talet har den fackliga organisationsgraden sjunkit i hela västvärlden. Hur har utvecklingen sett ut i Sverige? Under slutet av 1980-talet sjönk organisationsgraden och särskilt bland de unga i storstädernas privata tjänstenäringar som i till exempel handels-och restaurangbranscherna. Det var en extrem högkonjunktur och man talade om en överhettad arbetsmarknad. Arbetslösheten i Stockholm var nere på en procent. Det fanns gott om jobb att välja mellan och fler än tidigare tyckte att de klarade sig bra utan att vara med i facket. Andelen anställda som var med i facket sjönk från 85 procent under mitten av 80-talet till 81 procent 1990 (Kjellberg 2017a). En del privatanställda tjänstemän valde att bara vara med i a-kassan. Denna så kallade direktanslutning till a-kassan skulle under 90-talet sprida sig till offentliganställda och till arbetare (Kjellberg 2014).

Ny lönebildning och nya partsrelationer

Arbetsmarknad Arbetsliv, 2007

En väsentlig styrka i den nordiska lönebildningsmodellen är att arbetsron cementeras i centrala avtal så att lokala konflikter kan undvikas, vilket också gynnar investeringar. I en ekonomi med starka och stora fackförbund är det också nyttigt att det sker någon typ av informell samordning kring den lämpliga genomsnittliga löneökningstakten. En sådan samordning utesluter inte en individuell och flexibel lönebildning på lokal nivå. Artikelns analys och teser är författarens egna och ska inte tolkas som Konjunkturinstitutets syn.

Problematiken med estimering i projekt inom agil systemutveckling : Analys och undersökning av agil systemutveckling hos SDC

2016

In today's society, IT-Companies often have a hard time estimating changed requirements. This leads to that the clients' confidence is negatively affected and is one of the main reasons why this has to be improved. The goal with this study was to find out what the most common problems regarding this issue are in IT-companies that works with agile software development. By analyzing one IT-company through a SWOT-and pareto-analysis the most common problems have been ascertained. The SWOT analysis have been created through interviews with selected employees to get a better understanding of the problems that the IT-company is facing. Furthermore was the pareto-analysis based on a survey that was sent out to many different employees to prioritize the problems. The reason why the survey was sent to different employees was to get a more objective input. The study showed that there was many different problems that needed attention. The most important problems was that the communication towards the client regarding requirements needed to be improved, better communication internally between different departments needed to be established, a method to quickly adapt and estimate change in requirements needed to be implemented and finally a method regarding witch key employees whom need to attend the planning of the program backlog. These problems have then been studied through interviews with other ITcompanies and through a literature study. The conclusions that where drawn was that the client needs to be involved and updated through the whole project. Constant monitoring and communication regarding changed requirements needs to be processed and mediated. High standards needs to be set early towards the client in order to obtain as clear an image of the requirements as possible. Many different parties need to attend to the planning process for the program backlog before the start of the project. The client needs to be aware of that changed requirements will arise and that this will lead to that the first estimation may not necessarily be absolute. As long as the client is held up to date as well as participant through the whole project and problems are detected and mediated early, change in requirements should not be a huge problem. This is after all the purpose of being agile.

Dialog och kunskap om arbetsmiljö-En intervention som balanserar?

Psykosociala arbetsmiljöfaktorers inverkan på hälsa och produktivitet kan sammanfattas i ett antal balanser; balanserna krav-kontroll, ansträngning-belöning, arbete-återhämtning, mål-resurser och kvantitet-kvalitet. Trots befintlig kunskap saknas interventionsstudier som fokuserat på dessa balanser. Här redovisas resultat från ett pilotprojekt där medarbetare och chefer deltog i en intervention med fokus på dialog om uppdraget och arbetsmiljöns balanser.