Xenophons "Anabasis", översatt av Ingemar Lagerström (Medusa 2014:3) (original) (raw)
Related papers
Iass 2010 Proceedings, 2010
Imperialism och xenofobi-eller ett öppet system? Kring ett brytningsskede i den svenska översättningens språkhistoria Det kunskapsfält som numera ofta betecknas "translation studies" har efter, väsentligen, senare 1980-tal utvecklats närmast explosionsartat. På den internationella scenen har infallsvinklar och synpunkter kring översättningens förutsättningar, utförande och resultat, liksom kring premisserna för dess utforskning, genererats i en mångfald som kan verka förvirrande, i värsta fall förlamande. Fältet är viktigt och spännande, men också nebulöst. Det är naturligt att behovet av överblick och syntes gör sig allt starkare gällande. Stora, encyklopediskt upplagda översiktsverk har också sett dagen (till exempel Mona Baker (red.
Den Andres röst? Att läsa kolonialismen från den koloniserades synpunkt
HumaNetten, 2015
Den Andres röst? Att läsa kolonialismen från den koloniserades synpunkt. 1 Som det relativt nya akademiska fält postkoloniala studier är, är definitionen av det inte alldeles entydig. Det har karaktäriserats som en "nomadisk" teoribildning som kan omfatta flera infallsvinklar och perspektiv som är svåra att sammanjämka inbördes. I sin mest basala form syftar det på en historisk period präglad av koloniseringsprocessen och dess formella avveckling. Sett ur en mer analytisk synvinkel kan det postkoloniala utgöra en kritisk undersökning där tankar om skillnader, handlande, subjektivitet, hybriditet och motstånd undergräver och problematiserar den västerländska diskursen om "modernitet". I denna form finns en tydlig koppling till postmodern inklusive poststrukturalistisk teoribildning. I en tredje infallsvinkel söker man utforska sambandet och interaktionen mellan kolonisatören och den koloniserade, och inringa de roller de har i förhållande till varandra. Och för det fjärde genomför man en kritisk granskning av de hierarkiska maktrelationer som ger upphov till "vetenskaplig" kunskapsproduktion. 2 Min studie är på olika sätt relaterad till alla dessa fyra aspekter. Den är ett led i ett kolonialhistoriskt projekt som i sig självt relaterar till den första av punkterna. Jag undersöker former av interaktion mellan koloniala och inhemska och även "hybrida" grupper i ett specifikt utomeuropeiskt samhälle under en längre tidsperiod. Detta ger anledning till en kritisk studie av västerländska representationer av den koloniserade Andre som relaterar till den andra och fjärde av de fyra punkterna. Samtidigt vill jag gå vidare och fråga om det trots allt inte finns metodiska vägar att ringa in inhemska strukturer som döljer sig bakom dessa representationer-ett studium relaterat till den tredje av våra punkter. Kan man med andra ord höra den Andres röst bakom kolonialtjänstemannens?