Radionuklidterapi - möjlig väg mot bättre behandling av cancer (original) (raw)

Rehabilitering genom Kultur på recept - en omöjlig möjlighet

2011

Kultur på recept är ett svar på behovet att testa nya arenor, metoder och resurser som stöd för rehabilitering. Utmaningen är att även våga pröva sådant som faller utanför traditionell sjukvård. Kultur på recept kan ses som en komplementär metod och resurs för rehabilitering som också utmanar delar av den traditionella synen på vad som anses som sjukvård. Region Skåne har, på initiativ från bland annat kulturministern och dåvarande socialministern, med Kultur på recept i Helsingborg prövat och testa det oprövade. Projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad och Capio Citykliniken i Helsingborg. Målet var att pröva modellen Kultur på recept ur två perspektiv. Den ena utifrån deltagarnas beskrivningar, tolkningar och upplevelser av aktiviteter genomförda av kulturpedagoger anställa inom Helsingborgs stad. Den andra var att testa modellen i form av samverkan mellan en vårdcentral, dess resursteam med flera ingående andra aktörer än sjukvården och Kultur i Helsingborgs stad med dess unika förutsättningar.

Dagens Medicin och akupunktur -en kritisk diskursanalys om rapporteringen av en främmande kunskap

2010

Titel Dagens Medicin och akupunkturen kritisk diskursanalys om rapporteringen av en främmande kunskap Avdelning Medie-och kommunikationsvetenskap Termin HT 2009 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur akupunktur gestaltas och förmedlas till sjukvårdspersonalen av journalister som är icke specialiserade i ämnet. Metod Studien utgår från en kritisk diskurs analys där nio artiklar valts ut från Dagens Medicin för en närmare granskning av titlar och ingresser som framhäver vad ska anses ha betydelse. Nyhetsvärderingar analyseras

Livssituation, identitet och copingstrategier vid prostatacancer : en kvalitativ studie

2005

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.

Kan danskarna bidra till ett friskare Sverige?

Socialmedicinsk Tidskrift, 2011

Professor i prevention, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Köpenhamns universitet och ordförande i den danska arbetsgruppen för review av ojämlikhet i hälsa Senior Adviser till Malmökommissionen.

Atombomber, tryckkokare och kyssäkta läppstift

TijdSchrift voor Skandinavistiek, 2007

Atombomber, tryckkokare och kyssäkta läppstift"-om den svenska amerikabilden kring 1950, särskilt hos Astrid Lindgren å andra sidan av Astrid Lindgrens ungdomsroman Kati i Amerika från 1950 säger den unga och rappa Kati redan "Kära du, sa jag, det där vet väl alla människor. Alla människor har ju varit i Amerika. Varför reser du inte till Emmaboda i stället?" Jo, många svenskar hade varit i USA redan då, bland dem författarinnan själv som i fortsättningen dock mest kom att förlägga sina böcker till svenska miljöer: Saltkråkan och Vasaparken, Bullerbyn och Lönneberga. 1948, fyra år efter debuten med flickboken Britt-Mari lättar sitt hjärta och tre efter Pippi Långstrump hade hon skickats iväg till Amerika för tidningskoncernen Åhlén & Åkerlunds räkning: hon skulle skriva en serie kåserier för Damernas Värld. De infördes tidigt året därpå, från januari till maj, under rubriken 'Kati i Amerika: Historien om en svensk kontorsflickas äventyr i Staterna'. Och nästa år kom de alltså som bok, lätt uppstramade, och för ovanlighetens skull på Bonniers förlag där man bara några år tidigare begått svensk förlagshistorias största misstag när man refuserade Pippi. P "Barnboksforskarna har inte ägnat Katitrilogin något större in