Number sense in early and elementary mathematics education (original) (raw)
Related papers
Pedagogisk forskning i Sverige, 2021
Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i en aktuell skoldebatt om vilka uppgifter som egentligen ingår i lärares arbete och vad det betyder att vara lärare. Diskussionen om vad det innebär att vara lärare utgår i regel från att undervisning är kärnan i lärares arbete, men undervisningsbegreppet i sig är sällan föremål för diskussion. I denna essä gör vi en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet utifrån ett antal kriterier som vi menar vara centrala för att förstå den pedagogiska relationens olika roller. Vi föreslår begreppet lärarskap som beteckning för lärares liv och arbete.
Pedagogisk forskning i Sverige
Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
Bilder med makt över matematiklärarutbildningen
Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar, 2021
Det finns många bilder av vad som är en bra matematiklärare. Det här bokkapitlet belyser de bilder som målas upp i den senaste lärarutbildningsutredningen. Genom en textanalys av de stycken som handlar om matematik framträder fyra bilder som begär olika saker av matematikläraren och lärarutbildningen: läraren ska vara ämneskunnig, undervisningskicklig, intresseutveckande och dessutom vara född med rätt biologisk, social och kulturell bakgrund. I utredningen framträder en bild av matematikämnet som en rad användbara fakta och beräkningsstrategier, och det målas upp som något förgivettaget gott att matematikelever behöver bli intresserade av och lära sig använda matematik. Att elever ibland inte lär sig matematik kommer därför att reflekteras i bilden av matematikläraren, där både matematikläraren och matematiklärarutbildningen målas upp som bristfälliga. Genom att bilden synliggör en viss typ av matematiklärarstudent, medan andra blir osynliga, har bilden makten att både inkludera och exkludera studenter. Bilder av den gode läraren Bilden av den goda läraren är mångfacetterad och ibland motsägelsefull. Det blir tydligt för oss om vi tittar på ett äldre exempel: år 1893 föreslogs att "Sökande till tjänst vid allmänt läroverk skall […] vara känd för gudsfruktan och goda seder" (Utsedde kommitterade, 1893). Vid den tiden hade den kristna kyrkan ett starkt inflytande över skolan och över hela staten, och formuleringen skulle inte vara möjlig i en Hur du refererar till det här kapitlet:
Nordic Journal of Literacy Research
Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervi...
Intelligibility assessment of kids with deviant speech – effects of dialect and presentation mode
2021
Denna studies syfte var att undersöka hur två olika faktorer vid bedömning av förståelighet kan påverka resultatet. En frågeställning var att undersöka om dialekt hos talare och lyssnare hade betydelse för lyssnarförståelighet. En ytterligare frågeställning undersökte om skillnad i lyssnarförståelighet fanns mellan uppspelningsmedium audio och video. Resultat från en lyssnargrupp Göteborgsbor (n=20) jämfördes med resultat från en lyssnargrupp Stockholmsbor (n=20). Stimuli omfattade inspelningar från barn med speech sound disorder (SSD) (n=14) från Göteborg respektive Stockholm. En lyssnargrupp (n=4) transkriberade baserat på videomedium och resultatet jämfördes med resultat från audiomedium-transkription. Resultatet visade signifikanta skillnader där Stockholmslyssnare hade en högre lyssnarförståelighet för samtliga stimuli. Skillnaden mellan audio och video var inte signifikant. Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att dialekt kan spela roll vid bedömning av förståelighet m...
Birgitta Norberg Brorsson, fil.dr. Universitetslektor i svenska och svenskämnets didaktik, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, Mälardalens högskola. Hennes forskningsområden är skolans och högskolans skrivande, olika ämnens språk och språkutveckling. Margareta Enghag, fil.dr. Universitetslektor i Naturvetenskapernas didaktik, Institutionen för Matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskningsområden är samtalet i naturvetenskapsklassrummet, fysikämnet som disciplinär diskurs och studenters tillgång till olika representationer inom naturvetenskaplig undervisning. Susanne Engström, fil.dr. Universitetslektor i Naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, Mälardalens högskola. Hennes forskningsområde är det naturvetenskapliga klassrummet som social praktik, bland annat lärares och elevers strategier i mötet med kunskapstraditioner.