Rasifierat begär: ”De Andra” som exotiska (original) (raw)

2012, Om ras och vithet i det samtida Sverige. Red. Tobias Hübinette, Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani & René León Rosales.

Julia: På ställen som jag går på oftast så är det ju… Om man är tjej så är det typ ett plus i kanten om man har ett utländskt påbrå. Svenska killar som lyssnar på hiphop. Dom blir, tror på nåt sätt att dom blir… Speciellt mulattjejer är väl det bästa och sen kommer latinamerikanska tjejer så här på andra plats. Dom tror på nåt sätt, det är min teori, liksom att dom blir… Dom blir kanske lite mer svarta och lite mindre svenska om dom har en. Om dom i alla fall har en tjej som är på nåt sätt så här. Så då kanske det är… Eller det beror på vad man är ute efter. Jag är inte så mycket för att ragga killar liksom. Men det är kanske positivt där. Annars vet jag inte. Catrin: Det är lite så här street-cred på nåt sätt? Man tycker att man är lite mer… Julia: Ja. Det blir ju så. Ja, men dom är ju så. Det är just dom här svenska killarna som är så jävla svenska. Alltså riktigt så här rakade, lite spinkiga, vita hiphop-killar. Catrin: Medelklass. Eller? Julia: Ja, verkligen. Medelklass. Ja, men fan dom har inget hårt liv. Dom har inte växt upp i betongen så här, men om dom skaffar typ en tjej som i alla fall kanske har växt upp i betongen eller som i alla fall inte är vit så kanske dom blir lite mer… Äkta. Jag vet inte, men det verkar så ibland faktiskt […] Dom vill ju till New York och köpa coola hiphop-kläder och dom vill gå typ i Bronx och i Harlem och känna sig som… Ja, det är jättekonstigt.

Sign up for access to the world's latest research.

checkGet notified about relevant papers

checkSave papers to use in your research

checkJoin the discussion with peers

checkTrack your impact