Las teorías queer: Una introducción (original) (raw)
Related papers
2007
Recension: Kulick, Don (Red.) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, 459 s. Oversattning Rita Paqvalen
2005
Denna uppsats ar en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifran feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och atfoljande diskussion om lagstiftning mot konsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskranker pa kvinnors reella frihet att definiera sig sjalva som individer och att vara fria fran konsdiskriminering, en inskrankning som osynliggors inom den liberala frihetssynen genom dess betoning pa individen. Den feministiska kritiken framfor mer anvandbara verktyg for att analysera det strukturella fortrycket av kvinnan och vi har utifran en mer enhetlig syn pa frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition pavisat att inskrankningar i individers/gruppers frihet kan leda till storre frihet for flertalet. Vem friheten ar till for, dess innebord och utformning kan saledes inte faststallas en gang for alla utan ar en process som sker genom kontin...
Kampen om Eros : Om kön och kärlek i Pahlensviten
2007
status som en martyr som var beredd att offra sin hälsa och sitt liv för sanningen. Denna slags mytologisering fanns redan under hennes egen tid då många av de modernistiska författarna trädde upp till hennes försvar. Mytologiseringen av Författaren Krusenstjerna har många andra ansikten. För eftervärlden finns en tolkning som varit mer seglivad än tanken om Krusenstjerna som det kämpande geniet. Det är konstruktionen av Krusenstjerna som den galna kvinnan. I det andra citatet ovansaxat ur Hufvudstadsbladets nekrolog-kopplas geniet och ensamheten till Krusenstjernas sinnessjukdom. Texten antyder ett samband mellan Key 1903, 64. I sin disposition till Kvinnogatan (FvP II) hänvisar Krusenstjerna till Keys tankar kring "kärlekens morgonrodnad". Här är det Stannys och Angelas intensiva vänskap som åsyftas. (Se "Efterskrift" i FvP II:277.
2014
2.2 En (materiell)-semiotisk, berättelseintresserad och subjektsorienterad forskningsapparat 94 En historiografisk ansats 96 Strategier för subjektsorienterad tolkning av berättelser i en (materiell)-semiotisk diskurs 101 2.3 En berättelse om teoretiskt laddade begrepp och deras användninng 110 Diskursiv (om)förhandling som subversiv handling 110 Skillnad/er, feministiska figurationer, kroppslighet och tillblivande 114 Del II SKILLNADSSKAPANDE, (OM)FÖRHANDLINGAR & GRÄNSÖVERSKRIDANDE 3. Monica Sjöös och Starhawks berättelser om samhället 121 3.1 Berättelser om patriarkatet och reproduktionen av asymmetriska maktordningar 123 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om patriarkatets historia 123 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om förtryckande strukturer 139 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks berättelser om patriarkatet och reproduktionen av maktasymmetrier i samhället 150 3.2 Berättelser om religioners betydelser i samhället 153 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om religioners betydelser i samhället 153 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks berättelser om religionens roll i ett patriarkalt och fallocentriskt samhälle 160 3.3 Berättelser om förtryck, exploatering och relationen mellan maktordningar i samhället 163 Subjekt och subjektsrelationer, i berättandet om klassförtryck, ekonomisk exploatering och rasism 163 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om sexualitet och sexuell identitet 175 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks berättelser om förtryck, exploatering och relationen mellan maktordningar i samhället 181 4. Monica Sjöös och Starhawks berättelser om 'gudinnan/naturen/människan', framtiden och revolutionen 183 4.1 Berättelser om 'gudinnan/naturen/människan' och framtiden 185 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om 'gudinnan', 'naturen' och 'människan' 185 Subjekt och subjektsrelationer i berättandet om det önskade samhället 202 Centrala linjer i Sjöös och Starhawks utopiska och tealogiska berättelser 216
Kartellisering ur ett genusperspektiv
Statsvetenskaplig Tidskrift, 2014
Cartelization from a Gender Perspective The cartel party theory has generated a considerable research but not been discussed from a gender perspective. In general, the gender dimension was politicized later than the traditional cleavages that the cartel party theory discusses, which lead to an expectation that women delegates may be less affected by cartel tendencies, such as alienating from party grassroots, than men. The Swedish case in particular, however, also discloses that women representation to a considerable extent have been put forward by internal endeavors of parties, which resembles processes connected to cartelization. At the same time, research shows that women have evoked a stable and clear gender dimension in politics. Taken together, this might mean that strategies rooted in cartelization have come to undermine that same process. The article uses material from the Swedish Parliamentary Survey -, Gothenburg University, to discuss these propositions.