1940-talet: Dystopiernas decennium – En intertextuell genreanalys av Boyes Kallocain och Orwells 1984 (original) (raw)
Detta paper undersöker likheter mellan Karin Boyes (1941) "Kallocain" och George Orwells (1949) "1984" för att sålunda söka skönja komponenter i den dystopiska romanens genrerepertoar.
Sign up for access to the world's latest research.
checkGet notified about relevant papers
checkSave papers to use in your research
checkJoin the discussion with peers
checkTrack your impact
Related papers
Den Andres röst? Att läsa kolonialismen från den koloniserades synpunkt
HumaNetten, 2015
Den Andres röst? Att läsa kolonialismen från den koloniserades synpunkt. 1 Som det relativt nya akademiska fält postkoloniala studier är, är definitionen av det inte alldeles entydig. Det har karaktäriserats som en "nomadisk" teoribildning som kan omfatta flera infallsvinklar och perspektiv som är svåra att sammanjämka inbördes. I sin mest basala form syftar det på en historisk period präglad av koloniseringsprocessen och dess formella avveckling. Sett ur en mer analytisk synvinkel kan det postkoloniala utgöra en kritisk undersökning där tankar om skillnader, handlande, subjektivitet, hybriditet och motstånd undergräver och problematiserar den västerländska diskursen om "modernitet". I denna form finns en tydlig koppling till postmodern inklusive poststrukturalistisk teoribildning. I en tredje infallsvinkel söker man utforska sambandet och interaktionen mellan kolonisatören och den koloniserade, och inringa de roller de har i förhållande till varandra. Och för det fjärde genomför man en kritisk granskning av de hierarkiska maktrelationer som ger upphov till "vetenskaplig" kunskapsproduktion. 2 Min studie är på olika sätt relaterad till alla dessa fyra aspekter. Den är ett led i ett kolonialhistoriskt projekt som i sig självt relaterar till den första av punkterna. Jag undersöker former av interaktion mellan koloniala och inhemska och även "hybrida" grupper i ett specifikt utomeuropeiskt samhälle under en längre tidsperiod. Detta ger anledning till en kritisk studie av västerländska representationer av den koloniserade Andre som relaterar till den andra och fjärde av de fyra punkterna. Samtidigt vill jag gå vidare och fråga om det trots allt inte finns metodiska vägar att ringa in inhemska strukturer som döljer sig bakom dessa representationer-ett studium relaterat till den tredje av våra punkter. Kan man med andra ord höra den Andres röst bakom kolonialtjänstemannens?
Loading Preview
Sorry, preview is currently unavailable. You can download the paper by clicking the button above.