Kulturarvet som arena för identitetsformation (Cultural heritage as an arena for identity formation) (original) (raw)
Related papers
Rehabilitering genom Kultur på recept - en omöjlig möjlighet
2011
Kultur på recept är ett svar på behovet att testa nya arenor, metoder och resurser som stöd för rehabilitering. Utmaningen är att även våga pröva sådant som faller utanför traditionell sjukvård. Kultur på recept kan ses som en komplementär metod och resurs för rehabilitering som också utmanar delar av den traditionella synen på vad som anses som sjukvård. Region Skåne har, på initiativ från bland annat kulturministern och dåvarande socialministern, med Kultur på recept i Helsingborg prövat och testa det oprövade. Projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad och Capio Citykliniken i Helsingborg. Målet var att pröva modellen Kultur på recept ur två perspektiv. Den ena utifrån deltagarnas beskrivningar, tolkningar och upplevelser av aktiviteter genomförda av kulturpedagoger anställa inom Helsingborgs stad. Den andra var att testa modellen i form av samverkan mellan en vårdcentral, dess resursteam med flera ingående andra aktörer än sjukvården och Kultur i Helsingborgs stad med dess unika förutsättningar.
Museisamlingarnas sociomateriella dynamik
Nordisk Museologi, 1970
Museisamlingarnas sociomateriella dynamik är en övergripande forskningsidé som förenar tre separata projekt med målet att generera ny kunskap om samlandets och samlingarnas roller i skapandet av samhälle och kultur. Programmet innefattar tre nationella museer som spelat centrala roller för att definiera såväl Sve-FORSKNINGSPROJEKTER • NORDISK MUSEOLOGI 2012 • 2, S. 97-106 rige och det svenska som omvärlden: Nordiska museet (svensk kulturhistoria), Historiska museet (svensk historia och arkeologi) samt Etnografiska museet (tredje/fjärde världen). I varsin studie analyserar två etnologer och en arkeolog föremål och företeelser som på något vis uppfattats som problematiska men som
Kulturaktiviteter, performans och hälsa
Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift
Hur kan kulturaktiviteter komplettera den vanliga vården när det gäller att förbättra människors hälsa? En uppföljande studie av en försöksverksamhet, ”Rehabilitering med kultur”, i Stockholm betonar att kulturaktiviteter kan komplettera, men inte ersätta, sjukvård och rehabilitering. Grundläggande är att olika kunskapsparadigm – studier av mätbara effekter samt kvalitativa studier av de omätbara ges utrymme sida vid sida. I den kvalitativa studien diskuteras mötet mellan två perspektiv. Det ena är performansorienterat och innebär att uppmärksamma människors framträdanden. Det andra perspektivet gäller vad vi menar med hälsa. Förståelsen av hälsa utgår från ett begrepp som tar fasta på människors handlingsförmåga och välbefinnande som det mest användbara i sammanhanget. I artikeln presenteras en performansorienterad modell, som kan tillämpas för att synliggöra hur människor kan mobilisera och ta vara på sina egna resurser.
2013
Syftet med uppsatsen är att undersöka programformatets inverkan på kulturindustrin, kulturarbetarna samt det kulturella utbudet från television. Tillika att nå en ökad förståelse för formatets framgång. Metod: Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med olika aktörer inom produktions-och distributionsbranschen. Åtta semistrukturerade samtalsintervjuer samt en case-studie om processen från formatidé till färdigt program ligger till grund för vårt empiriska material. Teori: Teorin behandlar överlag de olika effekter som formatframväxten har haft på kulturen. Urvalet av teori är baserat på hur pass relevant de olika teoretikernas teser har varit för vårt syfte och vår frågeställning. De behandlar bland annat globaliseringens effekter på kultur, televisionens makt, kulturindustrin och standardiseringen av denna samt mångfald/likriktning i vår nuvarande kultur. Empiri/Analys: Empirin används som grundpelare i vår analys där materialet från intervjuerna tillämpas på teorierna. Ur det empiriska materialet har vi kunnat se hur aktörerna förlitar sig på programformat som näringsfång samt att programformat får en allt större roll i televisionens utbud. Kultur som en gång var nationsbunden finns numera att tillgå världen över med en nationell tvist som kulturarbetarna kallar adaptering. Slutdiskussion: Vår studie visar på att inhemska förlagor av programformat kan dels ses som ett led i globaliseringsprocessen och dels som ett värnande av det nationella och lokala. Den kreativa processen trängs i viss mån undan när man arbetar med format, vilket ses som ett nederlag enligt respondenterna. Publiken får större chans att påverka genom interaktionen som för konsumenten närmare aktören. Infotainment efterfrågas, publiken vill lära genom underhållning och inte sitta passiva.
Tidskrift för genusvetenskap, 2021
Unlike immigrants, national minorities are awarded recognition based on their long historical presence in the nation-state. While the political boundary between national minorities and immigrants is governed on state level, minorities' own agency is significant for constructing and contesting ethnic and political boundaries. This article shows how Sweden-Finns, recognized as a national minority in Sweden since 2000, have contested the immigrant/national minority dichotomy in their transition from stigmatized postwar migranthood to recognized national minority-ness. By asking how boundary-making between migranthood and minority-ness is expressed in Sweden-Finnish ethnopolitical campaigns from the 1980s to the 2010s, we bring attention to how shifts in the sociopolitical and media technological contexts of these decades have shaped their mobilization. Through an analysis of newspaper articles, campaign material, and interviews, we show how Sweden-Finnish ethnic activists discursively construct identity and draw boundaries of belonging during different time periods.