Att betygsätta elevers kunskaper – möjligheter och begränsningar
Grading pupils' knowledge – possibilities and limitations (original) (raw)
Related papers
Granskning av pedagogisk skicklighet – utmaningar för sakkunniga
Högre utbildning
Bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska göras med lika stor omsorg vid tjänstetillsättningar. Trots att detta har varit lagstadgat i Sverige sedan 1960-talet visar forskning att det finns utmaningar förknippade med granskning av pedagogisk skicklighet. Svårigheten att göra kvalificerade bedömningar gäller inte bara vid anställning och befordran. De allt vanligare systemen för belöning av pedagogisk skicklighet vid svenska lärosäten har ytterligare satt fokus på behovet av kompetenta bedömare. Behovet har bland annat bemötts genom en nationell utbildning i sakkunniggranskning av pedagogisk skicklighet som genomförts som ett samarbete mellan ett flertal svenska lärosäten. Under tre utbildningsomgångar, mellan 2017 och 2020, fick deltagarna svara på frågor om upplevda utmaningar vid granskning av pedagogisk skicklighet. Svaren analyserades med tematisk innehållsanalys som resulterade i fem teman med fokus på: organisatorisk legitimitet, reliabilitet, validitet, konstru...
Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare
Pedagogisk forskning i Sverige, 2019
Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är meto...
Nordic Journal of Vocational Education and Training, 2016
The Bildung contents and processes of vocational education and training is the focus of this article. This is something that has, for the most part, been treated on a philosophical level previously and where the intent here is to discuss how empirical research into vocational Bildung didactics can be conducted and what kinds of knowledge it can contribute. In the Bildung-philosophical discussion vocational education has historically often been contrasted with general Bildung and part of an empirical inquiry into vocational Bildung didactics is to surface the actual experiences of Bildung that vocational education and training can afford. The inquiry is based on an extensive explorative study of craft master Wolfgang B. and his vocational education biography. A part of this biographical study is presented in the article where the conversation centres on a vocational task he remembers and the various vocational Bildung affordances that can be found in his account. This leads to a more nuanced understanding of the concept of vocational Bildung and to a concluding discussion of the various ways in which this kind of empirical studies in vocational Bildung didactics can contribute to both research and practice.
Gymnasieelevers arbete med och attityder till processkrivning i moderna språk
HumaNetten
Swedish students’ proficiency in written production in a third language (L3) has proven to be insufficient (European Commission 2012). Despite its potential for language learning (e.g. Manchón 2011), writing tends to be a neglected skill in foreign language classrooms in Sweden. Students are given few opportunities to produce texts (Knospe 2017). Therefore, students often feel insecure and lack strategies for text production in their third language. There are few in-depth studies of students’ ability to reflect on and process their texts. In this article, we focus on process-oriented writing in German as a foreign language in a Swedish upper secondary school (course 4). Texts from 20 Swedish learners of German (level A2 ̶ B1) working with process-oriented writing for three months were collected. After having finished the work with process-oriented writing the learners were asked to fill in a questionnaire on their attitudes towards the work with process-oriented writing. Our study...