Konstruktiv geometri, avmärkning och märkning i Göteborgs stift (original) (raw)
2020, Ovan valven. Medeltida kyrkvindar i Göteborgs stift
Denna artikel kommer att behandla hur man med geometrisk analys, med hjälp av passare och linjal, kan få kunskap kring hur takstolar och kyrkor ursprungligen gestaltats. Här förklaras också avmärkningar som gjorts som hjälplinjer inför hophuggning av takstolarna och den märkning som gjorts när takstolarna varit färdiga på mark för att under- lätta vid återmonteringen uppe på kyrkans murkrön. Traditionell takstolsforskning har till stor del fokuserat på att typologisera schematiska avbildningar av representativa takstolar från ett taklag.1 Men syftet med denna artikel är att visa på möjliga vägar till att komma närmare de bakomliggande processerna som var väsentliga för beställare och utförare när kyrkorna och/ eller taklagen gestaltades och uppfördes. Veinge kyrkas lång- hustaklag kommer därför att utgöra en fallstudie och jämföras med det samtida taklaget i Farhults kyrka, Lunds stift. Genom att jämföra geometri, märkning, sammanfogningar, taklagens ingående delar och dendrokronologisk datering kommer hy- potesen att de är tillverkade av samma hantverkslag att prövas. I avsnittet om märkningar kommer även andra typer av märkningar i stiftet att diskuteras. Graffiti och eldmärken som vi hit- tar på takstolarna diskuteras kort då dessa fenomen även säger mycket om den tidsanda som rådde när de utfördes.
Loading Preview
Sorry, preview is currently unavailable. You can download the paper by clicking the button above.